- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1271

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - shearing-machine ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

shearing-machine >f( Mindre hrukllgt. 1271 ^Föråldradt.

sheep-tick

-machine, 5. skärmaskin för kläde;
klippmaskin för plåt, mekanisk plåtsax.
Shearling, sjè’rling, s. får (i andra året)
klipt en gång.

shears, sjèrz, S. pl. större sax (ss. ullsax,
skräddarsax, trädgårdssax, plåtsax etc.); ngt som liknar
en sax; vangstycken i en svarf; sjö. mastsax
för masters insättande.

sheat, se sheet.

sheat-fish, sje’tfisj, s. zool. mal (fisk: Silurus
glanis).

Sheath, sjèth, s. skida; slida särsk. äfv. bot.;
balja; fodral; zool. insekters par af täckvin
-gar; tekn. tunn beklädnad, yttre omhölje :
skoning o. d., förhydning; äfv. huf; va. >|<

se ~-knife, s. slidknif. ~«scissors,

s. pl. sax i fodral, ~-winged, a. zool.
försedd med täckvingar. ~e, sjèdh, va.
sticka svärd i skidan; inlägga i en slida
ei. i fodral, sticka in ss. i en slida;
öfverdraga, särsk. skeppsb. förhyda. -ed, sjèdhed,
pp.; a. särsk. bot. försedd med slida. ~er,
sje’dhur, s. en som inlägger (sticker in) i
skida etc. ~ing, sje’dhmg, prt.; a. i sms.
förhydnings- (t. ex. kopparplåt [: copper
papp, spik etc.); s. tekn. bräd-beklädning;
förhydning; förhydningsplåt (material);
fodral, omhölje, betäckning i aum. äfv. biid.
~leSS, -les, a. utan skida (slida etc.).

Sheave, sjèv, l. s. rund skifva; blockskifva;
mek. linskifva; nyckelhålsklaff. ~-hole,
s. sjö. skifgatt i block.

sheave sjèv, 2. va. binda ihop i kärfvar;
bundta ihop. -z, s. pl. af sheaf.

sheave-o, sjivo’, s. sjö. si. dryckeslag,
supgille.

shebander, hind. sjeb’andur, s. ind.
hamnkapten,
shebeck, sjè’bëk, s. se xebec.

shebeen, sjebe’n, s. Iri. lönnkrog; tjuf br and
whisky. ~er, -ur, s. lönnkrögare.

shecarrie, sjekar’i, s. se shiharree.

She’d, sjéd, smdr. af she had ei. she would.

Shed, sjëd, 1. 5. skjul, lider; uthus; tiiinuiig
hydda, barack; kyffe; tekn. (väf)skel. ~
-rOOf, s. byg. pulpettak.

Shed, sjëd, 2. va. {imp. o. pp. shed) (ut)gjuta
(1blood, tears); utbreda, sprida (over,
öfver); fälla blad, fjädrar, skinn etc.; byg. om tak
o. d. hålla vatten ute gnm att låta det afriima
o. ej släppa det igenom, nfhålla regn; vfl. fälla
skinnet etc.; om sad rasa ur; .<?. delning
(t. ex. hårets : partition); (blott i sms.)
utgjutelse (t. ex. blood-r^j); rv a tear, si. taga
sig en tår (på tand). ~-l?ne, s. geogr.
vat-tenskilnad. ~der, -ur, s. utgjutare (of
blood etc.); laxhona. ~ding, -Ing, prt.
fällande; a. naturv. affallande; s. (1.) [-utgjutande}-] {+ut-
gjutande}+} fällning} ngt (hår etc.) som

fälles; delning, vägskilnad; teeth,
mjölktänder.

shedding, sjëd’ing, (2.) s. samling af skjul

etc.; se äfv. shed, 1.5.

Sheel, sjèl, ~ing, -ing, se sheal, 1. etc.

Sheen, sjèn, a. prov. el. poet. skinande,
blänkande, glänsande; klar; s. sken, glans;
si. falskt mynt. ~y, -i, a. glänsande etc.,
jfr föreg.; s. si. jude.

sheep, sjèp, s. (pl. lika) får äfv. bild. ss. i sv.;
bokb. fårskinn. ~-berry, s. bot. on art olvon
(Viburnum Lentago). ^-binding, s. bokb.
fårskinnsband. ~-bite †, vn. eg. nafsa ss.
får; snatta. ~C0t, ~C0te, s. fårfålla,
fårhus. ~-dip, se r\s-wash. ~-dog, s.
fårhund. ~-faced, a. med fåraktig uppsyn,
jfr r^ish. ~-farm, s. schäferi (landtgård egnad
åt fårskötsel). ~-farmer, s. fårskötare i stort,
fåruppfödare, egare af en farm. ~
-farming, s. fårafvel, fårskötsel som affär.
~fold, s. fårfålla, fårhus; the bibi.
fårahuset. ~-fur, s. fårskinn(späls). ~
-holder, 5. Am. bänk hvarpå får fasthålles
under klippningen. ~hook, s. fåraherdes

(krum)staf (lång käpp med en järnkrok i ändan).

~-laurel, s. bot. Kalmia angustifolia (en
amerikansk ständigt grön buske). leather, s.
garfvadt fårskinn utan ull. ~-l0USe, s.
fårlus, jfr f^-tich. ^-master, s. fårskötare;
fåregare. ~-pen, s. fårfålla. ~-pOX, s.
fårkoppor. ~-rUS1, s. (större landsträcka
använd till) fårbete. ^’s-beard, 5. bot.
Arnopogon (eg. sydeuropeisk prydnadsväxt);

bockskägg (Tragopogon). Clothing,
s. fårakläder biid. ~’S-eye, s. F blygt
kärligt ögonkast (to cast on, to make
at, gifva...). ~-shank, s. fårlägg;

sjö. trumpetstek för att förkorta ett tåg; Va.
sjö. bryta trumpet på en ända; to think
one’s self no eg. Skoti. »ej vilja gå af
för hackor». ~’s-head, s. fårhufvud;
får-skalle bild.; zool. SparUS ovis fen
nordamerikansk hafsfisk). shearer, s. fårklippare,
^-shearing, s. fårklippning (äfv. -sfest el.
-stid); a. i sms. fårklippnings-, ^-shears,
s. pl. ullsax. ~-skin, s. fårskinn;
pergament; F handling på pergament, särsk.
Am. univ. diplom; ’v. fiddler P, drubber
of F, skalfskinnsplågare» (trumslagare);
~ jacket (: coat lined with
fårskinns-päls. ~-skinned, a. kladd i fårskinn;
fodrad mèd fårskinn. Split, s.
fårskinn klufvet midt i tu.
~(’s)-scabi-0US, s. bot. monke (Jasione). ~(’S)-S0rrel,
s. bot. bärgsyra, svinsyra (Rumex
aceto-seiia). ^-stealer, s. fårtjnf. ^-stealing,
s. fårstöld(er). ~(’s)-W00l, s. fårull. ~
-tender, s. fårskötare (herde). ~-tick, s.

zool. fårlns (Melophagus ovinus) y &f*-. Tri-

i; note, o; do, o: nor, not, i; tube, å; tub, bull, th: .thing, dh: this,, w: will, z: has.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free