- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1610

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - upright ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

upright

F Talspråk. 1610 P I.ågt språk.

upward

kroppsställning, jfr ex.; bild. Uppriktig,
rättfram, ärlig, redbar, rättskaffens
(conduct; man); S. ngt upprättstående el. lodrätt:
byg. (upp)ståndare, stolpe, post, pelare;
(of a staircase) se newel; byg. äfv. (: ~
projection) se elevation )}C; gruf. dörrstock,
stämpel; ~ as a dart, »rak (i ryggen)
som en pinab (jfr ex. under straight o. sms.
under holt); ~ bar, timm. band; ~ drill.
rännspindel, ränn-(ei. drill)spel; ~ loom,
högskaft(: hautelisse-)väfstol; <n/ man P,
anförare för ett tjuf b and; ~ piano, Ani.
pianino; se ex. under stepboard; (the
porridge was) thick enough for a spoon to
stand r>j in it, ... var så tjock (»stadig»)
att skeden kunde stå i den; he would
never stand ~ again, ... aldrig mer stå
på sina ben. -ii, ad. rakt, på ända;

redligt, rättskaffen. ~neSS, -nes, s.
upp-rätthet, rakhet, upprätt ställning,
lod-räthet; biid. uppriktighet, redbarhet,
rättskaffenhet.

uprise, åpri’z, vn. stiga upp; gå upp (om

himlakropp); (om mark, backar) Stiga, luta
Uppföre; S. (äfv. -’-) solens Uppgående, jfr följ.;

bild. uppkomst, utveckling, uprising, -ing,
prt.; a.; s. uppstigande; solens etc.
uppgång; stigning; uppförslutning,-backe^;
resning, uppror †.

uproar, up’ror, s. upprördhet, häftiga
känslor, oro †; »uppror», uppståndelse,
tumult, oväsen, larm, oljud, »spektakel»; va.
(–’) † uppröra, åstadkomma oro, »uppror»
i (: to put ei. set in, into an vn. (–’)
>|< ställa till tumult, oväsen etc. (: to make
an ~i0US, –’lås, a. stormande, vild,
uppsluppen (t. ex. merriment), larmande,
bullrande, bullersam; ~ laughter,
skallande skratt; there was an ~ scene, där
gick det bråkigt till; det kom till ett
stormande uppträde. ^ioUSneSS,
–’lås-nes, s. stormande (bullersam)
beskaffenhet; tumult etc., jfr ofvan.

uprOOt, uprö’t, va. upprycka med rötterna;

uppböka; utrota, tillintetgöra,
uprouse, åprau’z, vn. uppväcka.

ups, ups, S. pl. se under up.

Upset, upset’, va. se set up‡; slå (kasta)
omkull; stjälpa (omkull) ei. välta med
lass, vagn; sjö. kantra; biid. (om)störta;
upphäfva, omintetgöra regier; F bringa ur
fattningen ei. ur humör (förbrylla, skrämma,
reta), öfverväldiga, bortvilla; tekn. smed.
stuka; vn. välta, stjälpa; sjö. kantra,
»kap-sejsa»; a. (-’-) uppsatt, faststäld,
bestämd; s. (-’-) vältning, stjälpning; to be
stjälpa, jfr vn., särsk. köra omkull; bild.
F »bli altererad», »bli från sig», ta illa vid
sig. ~-price, -’–, s. upp-(ei. ut-)ropspris

vid auktion. ~ter, -fir, s. en som stjälper
etc.; smed. stukare; stukningsmaskin.
ting, -ing, prt.; a. is. Skotl. F förhäfvande
sig, »som vill (tror sig) vara förmer
än andra», »öfverlägsen», inbilsk,
»uppblåst», »morsk», »nosig», »frän»; s.
stjälpning; (kull)störtande; smed. stukning.
Upshot, up’sjot, s. utgång, resultat, slut:
the ~ of the matter was, slutet på saken
(»slutsumman på altihop») blef att ...;
what is the äfv. hvad är jag skyldig
för altsamman? at (in, upon) the
slutligen, när alt kommer omkring, till slut,
äfv. »en vacker dag».
Upside, up’sid, s. uppsida, öfversida. ~
-down, ap. o. ad. upp och ned(vänd) äfv.
biid.; huller om buller; va. si.: to tum
vända upp och ned på; bild. kasta huller
om buller, ställa till oreda (villervalla) i.
-z, ad.; to be ~ with †, vara ngn kvitt,
upsitting †, Up’siting, S. barnsängs(hustrus
mottagande af) visiter, barnsängskalas, barnsöl.
UpSOar, upstVr, vn. svinga sig upp.
Upstairs, up’starz, ad. uppför trappan; (upp)
i öfre våningen, jfr under stairs.

upstand †, åpstånd’, vn. stå upp(rätt).
ing, -ing, prt.; a. rak i hållning; rask,
dugtig, »reel», som det är besked med.
Upstart, up’start, s. uppkomling, parveny;
a. som hastigt kom mit sig Upp (om
personer); uppkomlings-; aiim. hastigt
uppkommen, nyskapad, »nybakad»; vn. (–’)
fara (rusa, springa) upp; hastigt komma
(svinga) sig upp.
Upstroke, åp’strok, s. skrifk. smalt uppstreck.
upsun, up’sun, 5. Skoti. jur. dag, tid mellan

solens upp- och nedgång.
Uptake,upta’k,va.† upptaga, taga om hand;
hjälpa, understödja; s. (-’-) tekn. ångm. etc.
rökupptag, rökfång; bild. uppfattning
uptear, upta’r, va. se tear up.
upthrOW, åpthro’, va. se throw up; s. (-’-)
geoi. upphäfning, ena sidans höjning vid
förkastning (jfr throw, s.).
uptown, up’taun, (–’), a. is. Am. belägen i
ei. tillhörande öfre (den högre benigna) delen
af en stad, öfre stadens; ad. upp(e) i
staden, i ei. till öfre delen af staden,
uptrain, up’tran, s. järnv. uppgående bantåg
(is. i Engl, till London); Va. †(-"’) Uppdraga,
uppfostra.

upturn, upte’rn, va. vända (rikta) upp ei.
uppåt; se † overturn. ~ed, -d, pp.
uppvänd särsk. undersida; a. Upp- OCh nedvänd;
with ~ (white of one’s) eyes, äfv.
»him-lande sig»,
lipupa, u’pupa, s. se hoopoe.
upward, up’wurd, ad. ofvantill se vid.
a. uppåtvänd, uppåtriktad; uppåtgående

à: fate, å: far, 4: fall, à: fat, å: fast, è: mete, ë: met, è: her, i: fine, i: fin, i: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free