Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stigmatic ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stigmatte
- 807 —
stir
3. anat. märke i huden. 4. bot. pistills märke. ~tic
[-æ’tik] a stigmatisk. ^tization [-ataizei’Jn] s
stigmatisering. <vtize [-ataiz] tr 1. biidi.
brännmärka [ap. as a rogue], 2. kyrki. stigmatisera.
stfle [stail] s kiivstätta.
stiletto [stile’to(u)] it. I. (Pi. ^[e> [-z]) s 1.
stilett siags doik. 2. siags pryl. II. tr sticka
(döda) med stilett.
1. still [stil] I. s destilleringsapparat,
ibi.brännvinspanna. II. tr destillera. III. itr poet. sila,
droppa.
2. Still [stil] I. a° stilla [lake, night], sakta,
tyst; ~ life m&i. stilleben; ~ waters run deep
ordspr. i det lugnaste vattnet gå de största
fiskarna; ~ wines icke musserande viner; keep
~ hålla sig stilla. II. s poet. stillhet. III. tr
stilla [appetite, clamour], lugna, tysta
{conscience, crying child], IV. adv 1. ännu,
alltjämt, fortfarande. 2. i början av sats likväl, [-[än]-dock,-] {+[än]-
dock,+} ändå. 3. framför komp ännu better el.
better 4. aid. beständigt. ~-birth [-ba:]}]
s födelse utan liv. ~-born [-bo:n] a dödfödd.
stilüling [sti’l|ig], -ion [-jan] s ställning rar
tunnor, fat o. d.
still-room [sti’lrum] s 1. destilleringsrum. 2.
handkammare, kallrum för matvaror.
Stilly [sti’li] a poet. stilla, lugn.
stilt [stilt] s 1. stylta; on på styltor
[walk on ~s], widi. uppstyltad, högtravandg
(ibi. nedlåtande) i Bitt tai. 2. zooi. styltlöpare
vadare (Himantopus) [äv. oj-bird, os-plover], <V/Sd
[-id] a° I. om stil o. d. uppstyltad, bombastisk,
svulstig. 2. ark. ~ arch förhöjd (styitad)
båge.
Stilton [stiltn] I. npr. II. s stiltonost cheese],
Stimulllant [sti’mjullant] I. a stimulerande,
upp-piggande, eggande. II. s stimulans [of till],
stimulerande (uppiggande, eggelse-)medel; ~s
stimulantia ofta om rusdrycker, -ate [-eit] tr
stimulera, pigga upp, egga [curiosity; io till],
sporra, -ation [-ei’Jn] s stimulation,’ -ering.
-ative [-eitiv] o stimulerande, -ator [-eita] s
stimulans, ngn ei. ngt som stimulerar &c. -US
[-as] iat. (pi. -i [-ai]) s stimulus, stimulans;
biidi. äv. eggelse [to till], sporre.
sting [stig] ss. verb imp. o. pp. stung I. tr 1.
sticka, stinga [stung by a bee], om nässla bränna;
bil di. sticka, såra [a o*ing insult]; a ~uing
blow ett svidande slag; o>ing words stickord;
~ to the heart giva ett styng i hjärtat. 2.
b il dl. sporra [to till]. II. itr 1. om växter (insekter)
stickas; ibi. brännas. 2. svida, förorsaka en
stickande känsla (smärta). III. s 1. gadd, på
nässla brännhår. 2. stick, sting, styng [a sharp
ibi. udd [O Death, where is thy of
remorse samvetsagg. 3. biidi. skärpa,
stimulans. ~er [-a] s ngn ei. ngt som sticker, isht
F svidande slag, ^ing-nettle [-ignetl],
-nettle [-netl] s bot. brännässla. [-go(u)] s
åid. starkt öl. [sti’ndji] a° snål, knusslig,
njugg.
Stink [stirjk] ss. verb imp. stank, stunk, pp. stunk
I. itr stinka, lukta illa [of av]; ~ of money S
lukta pengar lång väg; ~ in a p.’s nostrils
vara vidrig (motbjudande) för ngn. II. tr 1.
~ out fördriva genom stank. 2. S känna
lukten av ngt. III. s 1. stank. 2. pi. S kemi;
ibi. naturkunnighet, <v/ard [-ad] s stinkande
person ei. djur. <^-ball [-bo:l] s förr stinkboll
använd vid sjöstiid. ~-pOt [-pot] S se föreg., äv. bildl.
ss. skällsord.
stint [stint] I. tr 1. inskränka, spara på,
knuss-la (vara njugg) med. 2. missunna [ap. of ngn
iigt]; ~ o.’s children of food knappa (snåla)
in på maten (draga in på kosthållet) för sina
barn; ~ o. s. of a th. neka sig ngt. II. s 1.
injskränkning, -knäppning: without ~
obegränsat, utan knussel, rikligt, rundligt;
oförbehållsamt ,[praise a p. without 2. åid.
bestämd andel (uppgift); do o.’s ~ göra sitt.
~ing [-ig] a° missunnsam, njugg, knusslig.
seless [-lis] a ospard, obegränsad.
stipend [stai’pend] s fast lön (avlöning) ofta om
prästmans lön. ~iary [–iari] I. a avlönad. II. s
[förkortn. för ~ magistrate] av staten utnämnd o.
avlönad polisdomare i större stad.
Stipple :[stipl] konst. I. tr o. itr punktera. II. s
punktering.
stipular[y] [sti’pjula, -ri] a bot. stipel-,
stipel-liknande.
1. stipulate [sti’pjulit] a bot. stipelbärande.
2. stipulate [sti’pjul|eit] I. itr Eisht ~ for] i
kontrakt o. d. föreskriva, stipulera, uttryckligen
avtala; om pers. betinga (förbehålla) sig. II. tr
stipulera &c, se föreg. -ion [-ei’Jn] s stipulation,
-ering, bestämmelse i kontrakt o. d. [for om],
betingelse, villkor, -or [-eita] s stipulerande
person, kontrahent.
stipule [sti’pju:!] s bot. stipel.
stir [sta:] I. tr 1. röra, sätta i rörelse äv. sinnen
&c, flytta ur stallet; biidi. uppröra, väcka [pity,
imagination]; deeply djupt upprörd; ~
o.’s stumps F röra på benen, raska på, sätta
i gång; not to ~ a finger biidi. ej röra ett
finger; ~ a p.’s blood sätta ngns blod i
svallning; ~ up a) röra om (upp); b) sätta i
rörelse; biidi. [upp]väcka [curiosity, interest],
uppegga [the people], anstifta [mutiny, strife],
upptända; he wants coring up han behöver
ruskas upp (väckas). 2. röra om [i] [fire, tea,
porridge], skaka om. II. itr röra [på] sig,
vara i rörelse (verksamhet); röra sig ur
stället [he could not /v.]; he did not ~ av. han gav
intet livstecken ifrån sig; he is not taring yet
han är inte på benen (uppstigen) ännu;
anything raring? är det ngt nytt? ~ about röra
på sig, gå ut &c\ he never r^red abroad (out
of the house) han gick aldrig ut; without
färing utan att röra sig ur fläcken. III. s 1.
om|-röring, -skakning; give the fire a rör om i
elden ett tagl 2. rörelse; liv och rörelse [äv.
life and rv], oro, väsen; upp|seende, -stån-
/x» hela uppslagsordet ° adverb regelbundet $ sällsynt àSc militärterm «i» ty C term F familjärt P lägre språk S si ang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
