Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL MIN MOR.
Gud vare lof, du moder huld,
Att dig ännu jag älska får,
Och att jag så med hvarje år
Får liksom älska af min skuld.
Så bistra tider vi bestått
Uti gemensam bortgömd nöd;
Sehr han gick bort, som var vårt stöd,
I verlden dig jag egde blott.
Och du så ensam, fastän ung,
Blott egde oss vid sorgtyngdt bröst.
Men bördan var din bästa tröst,
Fast enkans väg den gjorde tung.
Jag såg dig sörja öfver mig,
Fast nöden jag ej än förstod.
Jag kände blott, att du var god,
Och när du grät, jag grät med dig.
Eneroth, Dikter. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
