Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Intet sjökungens drömmar störer,
Der, med blicken sänkt, på sin tron lian sitter.
Aningens vingar sväfva vida,
Dröja helst vid gryende dagars dom.
Solen sjunker alltre’n i vester,
Guldstoft höljer blånande Mälarns stränder.
Flägtarne svalna. Böljans svanor
Bortdö tyst, vid rodnande strålens kyss.
Nu till stranden, der Eystrasaltet
Famnar trötta böljan, som Svithjod vattnat,
— Fräjdade Agnes dunkla dödsstrand, —
Snäckan hunnit, vaggar på hafsvåg re’n.
Bä vid herrskarens vink sig resa
Bragdens söner. Högt öfver allas strålar,
Guldströdt af qvällsol, Hakes hjelmhvalf.
Stundens skönhet speglas i hvarje blick.
Sakta sänka de svärdens spetsar,
Höja ödmjukt blickarnes eld mot himlen.
Bäfvande, upp till fästets salar
Bringar flägten sjökungens svanesång:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
