Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Så gick det alltså till?» frågade
Rousseau långsamt, med underligt dof
och bruten stämma.
»Ja, så gick det till — nästan.
Vi talade utan att tala och vi blefvo
öfverens utan att egentligen växla ett
ord. Det var alltsammans så
naturligt.»
Rousseau suckade och reste sig
trött upp. Nu förstod han det lugnt
segerrika i Saint-Lamberts väsen, som
han alltid i så hög grad beundrat hos
vännen.
»Farväl,» sade han sakta och
vände sig om för att gå.
»Farväl — min vän.»
Det låg en mild, ironisk, halft
vemodig förebråelse i hennes stämma.
Han vände om vid dörren och gick
åter fram till henne.
»Tack — tusen tack för ert
förtroende!» sade han brådskande. »Vi
se hvarandra åter.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
