Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon reste sig upp, litet yr i
hufvudet, litet förvånad, litet skamsen
öfver sig själf och halft förnärmad
öfver att på detta sätt bli visad till rätta.
Förtrollningen var bruten.
Han steg också upp, trädde fram
till lusthusets öppning och strök sig
med handen öfver pannan.
»Lifvet är dock grymt. Jag
menar vi själfva — vår tanke är grym.
Inga illusioner låter den oss behålla.
För ett ögonblick sedan trodde jag,
att jag var dygdig, att jag kunde älska
er med en öfversinnlig kärlek, och
nu . . . I detta ögonblick vet jag» —
han hviskade hest och händerna knöto
sig i lidelse. »I detta ögonblick,
So-phie, gåfve jag mitt lif, för att en
natt få äga min väns älskade.»
Hon svarade icke. Hans ord rörde
henne icke mera, förnärmade henne
ännu mindre. Hon tänkte på
Saint-Lambert.
o
Ater gingo de tysta bredvid
hvarandra öfver den fuktiga gräsplanen
fram emot huset. Men denna gång
höllo de icke hvarandra i hand, och
deras tankar möttes icke längre.
Hon satte sig på trappan som förde
upp till terrassen. Natten var likväl
alltför vacker — och alltför innehålls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
