Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maste omgifning — det var det värsta
hon visste — och framför allt ville
hon icke unna sin kära svägerska, att
Saint-Lambert skulle ge henne rätt.
Hon sade öfverlägset, mycket mildt:
»Min vän — se riktigt på mig,
mitt hjärta!» Hon tog honom med
bägge händerna om hufvudet och förde
hans ansikte helt nära sitt eget. »Hvad
är det egentligen du vill, att jag skall
säga? Har jag icke skrifvit allting i
mina bref! Se på mig, käraste, jag
gör dig icke en fråga, ehuru jag
vet, att kvinnorna där borta» — hon
gjorde ett vårdslöst, graciöst kast med
nacken i en obestämd riktning, som
skulle föreställa Tyskland — »äro
hvita och mjuka och lydiga som små
lamm. För mig är det nog att veta,
att jag ändtligen har dig igen — jag
frågar icke efter, om det är för en
timme eller en månad! — att jag har
dig igen, och att du älskar mig!»
Han böjde sig — nu som alltid —
för den varma yppigheten, det ljufva,
friska lättsinnet i hennes väsen och språk.
För ett ögonblick vann hon den seger
hon önskade: han glömde att fråga
för att kyssa. Och sakta gled hon
från den låga soffan ned på golfvet
vid hans sida — den ömmaste, mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
