Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rousseau upprörd. »Det ni här
fordrar af mig är omöjligt. Ingen man
af ära förnekar sitt ord, och ännu
mindre sin känsla.»
Hon såg på honom från sidan
under de långa ögonhåren — litet
förvånad. Hon sade ingenting, men i
hennes blick och ansiktsuttryck läste
Rousseau tydligt, hvad hon menade.
»Hvad skulle det göra dig — du är
ju icke adelsman,» sade hennes blick.
Han reste sig upp — förbittrad,
sårad, pinad i sitt innersta af detta
samtal, af hela hennes hållning, som
så mycket skilde sig från hennes förra
sätt att vara gent emot honom.
»Men om jag sörjer för att ni
icke kommer att träffa Saint-Lambert
allena,» fortfor hon bedjande.
Han vände sig om. »Det blir
mycket svårt för er, Madame,»
svarade han sarkastiskt. »I går sökte
Saint-Lambert mig på Eremitaget.
Hade jag ej tillfälligtvis varit ute,
hade vi redan haft detta samtal, som
ni så mycket tyckes frukta.»
Hon knäppte andäktigt ihop
händerna, liksom om hon ville tacka Gud,
för det han i sin nåd styrt det så,
att Rousseau varit borta. Därpå ska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
