Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tilldragelserna icke längre voro lefvande för samtiden.
Därvid är dock icke uteslutet att det finnes en kärna
af sanning i påståendet; författaren kan ha hämtat ett
och annat för sin berättelse från någon af Ebba Brahes
af-komlingar.
Romanen befordrades till trycket 1753, men arbetet blef
afbrutet. Det trycktes ånyo 1768, nu i sin helhet, och synes
ha blifvit rätt populärt, att döma af de många upplagorna,
icke mindre än 4 fullständiga, under 1700-talet.
Vann den allmänhetens bevågenhet, tillfredsställde den
ingalunda de lärde, som reagerade mot ovederhäftigheten i
den romantiserade, fullkomligt otroliga berättelsen och sökte
efter pålitligare källor. Och sådana funno de i Gustaf Adolfs
egna ord till Ebba Brahe.
Första gången konungens bref omnämnas i tryck torde
vara hos Mauvillon i dennes Histoire de Gustave-Adolphe,
tryckt i Amsterdam 1764, där han sid. 117 säger: »Les amours
de Gustave-Adolphe & de la belle Elbe(!) Brahe sont assez
connus en Suéde. On en fait divers Contes qui pourroient
embellir un Roman. Nous nous en tenons å ce qui est en
fait, & qui se trouve dans des lettres de Gustave å cette Belle,
qui se sont conservées jusqu’å nous, & que nous trouvons
dans le M[anu]S[crit] de M[onsieur] A[rckenholtz].»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
