Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af de möten, som der hållits, äro tvenne i synnerhet i Sveriges historia
märkliga — nemligen Gustaf I:s med Danska Konungen Christian III 1541, och
fredscongressen under Drottning Christinas tid 1645. En kort framställning af båda
torde intressera läsaren.
De beständiga efter Unionen förnyade tvisterna med Danmark, hvilka ofta
nära föranledt till öppen fejd, och det obestämda förhållande, som i allmänhet
rådde mellan båda grannrikena, väckte slutligen hos Konungarne den önskan att
genom ett personligt möte för framtiden söka undanrödja alla ämnen till missämja.
Förslaget kom från Danska Konungen och Brömsebro bestämdes till den blifvande
mötesplatsen. Tidigt på våren sammanträdde i gården Grisebäck, nära Broms,
deputerade från båda rikena att bereda och förarbeta de blifvande
öfverläggningsämnena. Underhandlingen fortfor hela sommaren. Då arbetet nalkades sitt slut,
utsattes den 15 Sept. till Konungarnes högtidliga sammanträde. Dagen förut
seglade Gustaf från Kalmar, dit han vid midsommartiden samma år hade anländt.
Hans escadre bestod af 20 smärre fartyg. Mot aftonen framkom han till
mötesplatsen och ankrade vid en holme midt emot utloppet af Brömsebäck. Denna
holme låg inom Svenska gränsen. Der hade Amiralen Erik Flemming låtit för
tillfället uppsätta en stor sal jemte flera mindre stugor af trä och klädt dem alla
invändigt med rödt taft samt inredt dem på det praktfullaste för Konungen och de
förnämste af hans hof. För de öfriga, som medföljt honom, voro tält uppslagna,
så många som holmen kunde rymma. Dagen derpå ankom Danska Konungen,
landvägen från Malmö, omgifven af en talrik lifvakt samt de förnämsta af sitt
Råd. Han lät uppslå sina tält på fasta landet och Danska sidan, midt emot
Konung Gustafs läger. Derefter anhöll han genom ett sändebud, att Hans
Majestät täcktes icke finna sig för mycket besvärad att komma öfver till honom,
då han på stället saknade tjenliga båtar att dermed sätta sig öfver till holmen.
Gustaf gaf dertill sitt bifall och, sedan några förnäma Danska Herrar ankommit
till Svenska lägret såsom gisslan, gjorde Konungen anstalt till landstigning.
Dervid föreföll den af många ominöst uttydda händelsen att då Riksmarsken Lars
Siggeson skulle från landgångsbryggan hjelpa Konungen upp ur slupen, vek bryggan
undan och Marsken föll i sjön. Till all lycka drog han icke Konungen med sig
och blef äfven sjelf snart räddad. Nere på stranden möttes Gustaf af Christian,
som famntog och kysste honom, under det han sade: »Var välkommen, käre herr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
