- Project Runeberg -  Europas konstnärer /
250

(1887) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Josephson, Ludvig Oscar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfrigt följa de många olika teatrarnes
verksamhet. Tiderna voro dock ganska
oroliga — J. hade kommit till Paris kort
före statskuppen 1851 — och en afton
häktades han, jemte åtskilliga landsmän,
på Café du Danemarc, utan att
anledningen någonsin blifvit känd; men de fångne
svenskarne återfingo redan morgonen
derpå, genom excellensen Löwenhjelms
raska bemedling, sin frihet. J. stannade
i Paris till hösten 1$53, hvarefter han
företog en fotresa i Belgien och
Tyskland, vistades en tid i Leipzig samt nära
ett år i Dresden, der teatern den tiden
stod ganska högt och gaf ny näring åt
det unga bokandlarebiträdets funderingar
på scenisk verksamhet. På hösten 1854
återvände J» till Stockholm och Adolf
Bonniers boklåda, men följande året
öppnade han egen bokhandel, hvilken han
tillsammans med sin svåger d:r Martin |
Schiick innehade till 1857, då firman
upplöstes och J. beslöt att göra allvar af sin
håg för scenen. Han fick anställning vid
Edvard Stjernströms skådebana, den då
varande Mindre teatern, der han, den 12
april 1858, debuterade i titelrollen i
Brach-vogels tidsmålning "Narciss Kameau". J.
gjorde lycka och lofvades anställning vid
teatern för .derpå följande höst samt reste
under tiden ännu en gång till utlandet. Vid
Stjernströms teater stannade J. till början
af 1861, då han debuterade å kgl. teatern
i Jagos roll i Shakspeares "Othello" samt
från början af spelåret 1861—62 anstäldes
som skådespelare. Bland andra roller
utförde han Frans Moor i "Röfvarbandet",
Johan af Gaunt i "Richard den andre",
Ignatius i "Torkel Knutson", Peder Gallé
io "Dagen gryr", Hassan i "Fiesco" m. fl.
År 1864 antogs han till regissör vid kgl.
teaterns dramatiska scen och 1865 till
förste regissör vid så väl den lyriska som
dramatiska scenen och verkade i sist
nämda egenskap till 1868, då kgl.
teaterdirektionen visade sig mindre
angelägen att behålla honom, hvarför J. i
förening med dekorationsmålaren F.
Ahl-grenson och med biträde af flera
betydande sceniska förmågor grundade
Mindre teatern och der visade sitt stora
intresse för en verklig scenisk konst samt
sin ovanliga skicklighet som
teaterledare i allt hvad denna konst vidkommer.
Åtskilliga motigheter hindrade honom
dock att fullfölja de goda afsigterna och
tvungo honom slutligen att afstå från
hela företaget. Efter att någon tid hafva
varit ledare af teatern i Göteborg och
sedan återvändt till Stockholm för att
uteslutande egna sig åt ett redan långt
förut börjadt författareskap för teatern,
mottog han ett anbud från Kristiania
och egnade, från 1873, sin stora förmåga
åt den sceniska ledningen af denna stads
teater. Mycket hade han också der att
utstå, synnerligen genom norrmännens
obenägenhet att se en främling vara
styresman för deras förnämsta nationela
scen. Men den ovanliga
sinnesspänstighet och uthållighet som utmärka J.
och som stått honom bi i så många
svåra tider hjelpte honom äfven här att
öfvervinna alla hinder. De opartiska
måste snart inse och erkänna, att
Kristiania teater gjort, ett godt val och
att-den svenske ledaren af den norska scenen
vore en lika kunnig och arbetsam, som
oförskräckt främjare af konsten. Ett
motståndsparti fans dock alltid qvar, och då
J., efter teaterns brand 1877, icke ville
foga sig i yrkandet om operans
indragande, undandrog J. i stället Kristiania
sin talangfulla och kraftiga verksamhet
och reste till Italien samt vistades
någon tid i Wien, skref korrespondenser
till Stockholms Dagblad och hvälfde nya
planer i sitt aldrig tröttade sinne. År 1879
återvände J. till fäderneslandet och hyrde,
jemte Victor Holmqvist, Nya teatern af fru
Stjernström samt vardt sedermera (se
Holmqvist) medegare af denna
skådebana, hvars sceniske styresman han är.
Mycket har J. der uträttat. Med aldrig
tröttad uppmärksamhet har han spejat i
in- och utlandet efter nya, dugliga
arbeten, icke skytt några uppoffringar för att
förskaffa sig dem, icke någon möda för
att gifva dem en god scenisk utstyrsel,
ingen ro natt och dag för att inöfva dem,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eurkonst/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free