Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Järn-, metall- och maskinindustri - Hall n:r 1. Entréhall: Kommersiell statistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iil JÄRN-, METALL- OCtt MASKININDUSTRI in
industrien, d. v. s. sågverken och j
hyvlerierna saint tramasse- och pap-
persfabrikerna ävensom en del andra
hithörande industrier; en karta upp-
tagerjämmalmstillgångarnaoch andra
malmförekomster samt järnbruksin-
dustrien ävensom verkstads- och ma-
skinindustrierna m. fl.; en tredje karta
angiver lokaliseringen av vissa andra
industrier (kemiska m. fl.); den fjärde
kartan är avsedd att giva en bild av
de svenska kraft- och bränsleresur-
sema, vilka på grund av den bety-
dande vattenkraftstillgången och det
omfattande värdefulla skogsbeståndet
utgöra en faktor av stor betydenhet
för utvecklingen av svensk industri i
allmänhet.
De svenska industriella råvaruresur-
serna äro framförallt trä och järn.
Dessa tillgångar tillsammans med de
rika vattenkraftstillgångarna utgöra
grunden för den relativt betydande
ställning, som den svenska industrien
intager i världens kommersiella liv.
Jämmalmstillgångarna, som äro av
utomordentlig omfattning och bland
de största i Europa, äro belägna dels
i mellersta Sverige, dels i övre Norr-
land. Malmerna utmärka sig för rik
järnhalt och delvis mycket låg fosfor-
halt. Beträffande skogstillgångarna
så är det endast Finland av de euro-
peiska länderna, som har större skogs-
area pr hundra invånare än Sverige.
A varje karta finnes grafiskt angivet
(enligt 1920 års siffror), vilken roll,
relativt sett, som resp, industrigrenar
spela i hela den svenska industriella
produktionnen.
Världskartor: Sveriges transoceana
sjöfartslinjer och den svenska ex-
portens och importens fördelning
på olika länder.
Det framgår av kartorna, att Sverige
numera står i direkt kontakt förme-
delst egna linjer med samtliga delar
av världen, som äga större betydelse
ur kommersiell synpunkt. Utveck-
lingen av den svenska storsjöfarten,
som huvudsakligen hänför sig till de I
senaste två decennierna, har gått syn-
nerligen raskt och i sin mån kraftigt j
bidragit till det stora uppsvinget I
under samma tid av svensk utrikes-
handel. Det framgår’ av världskartan
över utrikeshandeln, som även angi-
ver huvudsakliga varuslag samt im-
port- resp, exportvärdena, att svenska
varor — framför allt trä, trämassa,
papper, järn och maskiner samt vissa
andra verkstadsprodukter — numera
söka sig ut till de mest avlägsna mark-
nader. Flera varuslag ha tillkämpat
sig en framstående ställning i konkur-
rensen och uppskattas högt i kvalitets-
hänseende. Vissa äro i själva verket
nära nog dominerande på världsmark-
naden såsom visst kvalitetsjärn, tänd-
stickor, telefonmaterial, kullager, se-
paratorer, gasaccumulatorer, fotogen-
kök m. fl.
Den svenska importen omfattar sär-
skilt stenkol, som inom landet finnes
i endast liten utsträckning; vidare
mineraloljor och hudar samt vete och
kaffe. Även råvaror för textilindu-
strien måste importeras i betydande
kvantiteter.
Grafiska tavlor:
a) Befolkningens yrkesfördelning.
b) Värdet av industriens och bergs-
hanteringens produkter 1896—1920.
Vid studiet av denna tavla måste
beaktas, att siffrorna, som avse till-
verkningsvärdena, i visst avseende
överdriva den verkliga utvecklingen,
i det att på grund av den minskning
i penningvärdet, som ägde rum under
och närmast efter kriget, de i kronor
uttryckta årliga tillverkningsvärdena
icke äro inbördes fullt jämförbara.
En korrigering i detta hänseende
skulle, särskilt för 1919 och 1920, då
inflationen nådde sin höjdpunkt,
medföra reducering av för nämnda år
utritade höga staplar i den grafiska
bilden.
c) Produktionen inom olika industri-
grenar 1900, 1913 och 1920.
d) Införselns och utförselns värden
åren 1871—1922. (Se anmärkn.
under b).
e) Införsel och utförsel 1913—1922.
(Se anmärkn. under b).
f) Införseln och utförseln med för-
delning på varugrupper 1890, 1900,
1910, 1913 och 1920.
— 8 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
