Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Densamme till densamme.
Stockholm den 4 Juni 1700.
Högtidligheten af gårdagen önskade jag att kunna beskrifva. Det var en lycklig blandning af allt, hvad religionen har i utvärtes måtto intagande, af forna chevaleriet och af den undersåtliga kärlek och tillgifvenhet, som i alla tider hedrat svenska folket. Drottning, Prinsessor och damer i all hofvets prakt emellan trophéer, och allt detta omkring altaret i en kyrka, som aldrig varit så uppfylld, och där sinnesrörelser aldrig mera gifvit andakten sin upphöjelse än vid detta tillfället, gjorde det märkvärdigt. Fruktan och inquiétuder blandade sig däruti och gjorde skillnaden synbar emellan den glädjen, hvarmed tacksamheten af vår Herres försyn nu uppfyllde allas hjärtan, och de nöjen, åt hvilka man vid andra fêter öfverlemnar sig. Jag kännes vid min svaghet all. Jag begrät mitt öde, som manquerat att blifva ärkebiskop. Jag hade kanske inte talt så bra, som Troil verkligen gjorde, men jag hade i det ögonblicket fått tala om E. Maj:t på ett språk, som min uppfostran och min timidité gjort mig mera familiert än det, omständigheterna gifvit mig att bruka, hvars delicatess jag icke hunnit lära, och uti hvilket jag så stapplat och brutit på min dialekt, att det ofta varit E. Maj:ts nåd allena, som behagat utleta enfaldigheten af min välmening.
Jag har ännu haft en annan frestelse af min forna lycka. Jag hade velat vara rikshärold vid det tillfälle, E. Maj:t ändtligen behagade antaga det äretecken, E. Maj:t instiftat för tapperheten. Jag får ju lof att i underdånighet lyckönska därtill; ty förvärfvadt med den stränghet, E. Maj:t behagat utöfva emot sig själf, är det en verklig ära, och jag har härvid icke utan rörelse påmint mig en reflexion, E. Maj:t gjorde mig 1788 vid spiseln i Kymmenegård under de fem timmar, jag vid min första underdåniga uppvaktning hos E. Maj:t ensam fick tillbringa. Jag skulle önska, att E. Maj:t kunde påminna sig det prophetiska svar, jag hade den nåden att gifva. Tillåt mig, jag beder underdånigst, att få anmärka huru sättet, hvarmed denna händelse, så märkvärdig och interessant, blifvit kungjord, icke varit, jag vågar säga, anständigt. Allmänheten har fått veta det i allmänna papperen igenom utdrag af ett anonymt bref. Det har förundrat flere, och jag beder E. Maj:t vara så nådig och låta göra annonsen mera värdig sig och tillfället. Kunde icke t. ex. de generaler, som hade den nåden att frambära det, igenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:43 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/1/0326.html
