Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
Bägarens inre guldglans lovade och lovade men höll
ej löftena, utan väckte blott den filosofiska eftertanken
till en icke åsyftad vaka. Varför var guld-glansen
något så särskilt att se på? Varför var guld så
märkvärdigt? Det var ovillkorligen något förmer än både
silver och Riksbankens sedlar.
Det var solglansen som även nu i november
eftergjor-des av guldet och som alltid skulle bibehålla människornas
sinnen i deras tycke för den varan, han insåg detta både
som människa och som affärsman.
Solen, det var tydligen någonting, som rådde över
hela världen, ett långt stycke under ytan, och det tycktes
ej så märkvärdigt vad Kasparson i tiden berättat om att
det funnits eller fanns folkslag, som voro soldyrkare.
Kasparson! Ja, han hade aldrig hörts av mera. Och
Kocken hade dött redan 1835, utan att Åbergson återsett
honom.
Ja, Kasparson och Kocken hade farit sin kos och
lämnat efter sig ett tomrum, som var både synbart och
kännbart, fastän det var långt bakom ryggen på Hr
Åbergson.
Och under honom, i den goda jorden, funnos inga
kända släkten. Den gamla fiskareänkan i Arild låg där, men
hon var ej varken hans mor eller hans anförvant. Hon
hade dött knall och fall och ej talat om för fostersonen
var han kommit ifrån; och av någon orsak tycktes hon
också ha hållit inne med den saken för andra. Eller hon
visste det inte? Åbergson hade för övrigt ej gjort några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
