Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 NYARE TIDEN.
Frihetstiden har med skäl blifvit kallad Sveriges
vetenskapliga storhetstid. Flera af tidens yppersta män hade
dock vunnit sitt rykte redan under den karolinska tiden.
Sådana voro Erik Benzelius d. y. och Andreas Rydelius, båda
slutligen biskopar; Benzelius forskade i de klassiska och de
nordiska folkens litteratur, Rydelius var Sveriges förste
betydande filosof. Den gamle Polhem lefde till midten af
århundradet. Emanuel Svedenborg fortsatte sina arbeten inom
olika grenar af naturvetenskapen men ägnade sig slutligen
helt och hållet åt teologiska studier och grundade en ny
religionssekt, som efter honom blifvit kallad den svedenborg ska.
Från utländska resor hemkom Karl Linnæus och fortsatte
såsom professor i Uppsala sina epokgörande forskningar inom
alla naturens riken, i synnerhet växtvärlden, som först genom
honom blef på ett vetenskapligt sätt ordnad och beskrifven.
Han blef en världsberömd man och den störste af Sveriges
vetenskapsmän på den tiden. Han hedrades på många sätt af
konung och riksdag samt adlades under namn af von Linné.
Kring Linné uppväxte en krets af skickliga lärjungar, hvilka
gingo ut att forska i alla världens delar. Äfven de öfriga
vetenskaperna hade framstående målsmän, såsom astronomen
Anders Celsius, uppfinnaren af den efter honom benämnda
termometern, fysikern och kemisten Torbern Bergman, läkaren
Nils Bosen, adlad von Rosenstein, samt Axel Fredrik Cronstedt,
den moderna mineralogiens grundläggare. Språkforskaren
Johan Ihre lade grunden till modersmålets vetenskapliga
studium. Äfven Sveriges historia blef föremål för en mera
kritisk behandling genom Olof Dalin och Sven Lagerbring;
de bortrensade ur Sveriges äldsta historia många sagor och
dikter, som däri inblandats genom Johannes Magni’s och Olof
Rudbecks fantastiska framställningar.
De flesta af dessa vetenskapsmän voro professorer vid
universiteten, hvilka genom dem fingo större anseende inom
och utom landet, än de någonsin förut ägt.
Ett utmärkande drag för frihetstidens vetenskapliga
forskning var dess sträfvan att gagna fosterlandet äfven i praktiskt
hänseende. Naturforskarne gjorde allahanda för näringarna
nyttiga rön och upptäckter. Astronomen Vargentin ordnade
det svenska tabellverket, hvarigenom Sveriges folkmängd kunde
nogare beräknas. På astronomernas yrkande blef den nya
stilen enligt gregorianska kalendern antagen äfven för Sverige;
den började tillämpas från och med år 1753.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
