- Project Runeberg -  Min historias historia. Autobiografisk uppsats /
16

(1884) [MARC] Author: Anders Fryxell, Eva Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - INLEDNING - Skolåldern - Upsalalifvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brinnande åhåga att få stanna i Stockholm bland litterära
vänner och sysselsättningar. Men för att
vinna detta mål var nödigt att taga magistergraden.
Våren 1818 fattades beslut härom, och
genom ansträngande af alla krafter och tillgångar,
lyckades det mig att i Juni 1819 kunna aflägga
filosofie kandidat-examen, hvarefter jag redan samma
år blef anstäld vid Djurgårdsskolan.»

Sommaren 1821 promoverades Fryxell till
filosofie magister.

I nedanstående bref till systern, sedermera
blifvande prostinnan Stenbäck, uttalar han sin
glädje och beskrifver högtidligheterna.

         “Älskade Syster Ulla!

Ära vare Gud i höjden! Nu är det gjordt. Kransen
hänger på väggen, och det sidenfransade magisterbrefvet ligger i
byrån. — — Promotionsdagen var vacker. Det var den
roligaste, den gladaste dag, jag vet mig hafva haft. Mötet med
så många ungdomskamrater och vänner, glädje i hvarje blick
liksom i eget hjerta, den brokiga folkmängden, den sköna
trädgården, vädret, och slutligen det gyldene ädla vinet i ådrorna.
Nej! en sådan dag får jag kanske aldrig mer. Hur vi klingade
med hvarandra, de unga bekransade, och sjöngo Franzéns
härliga visa:

“Goda gosse, glaset töm!“

och vid den hjertgripande sista strofen, då tryckte vi
hvarandras händer, bödo oss till hvarandra på gamla, gråa dagar
och förnyade med ett högtljudande Da Ca de sista raderna:

“tänk hvad fröjd på gamla dar
Gubbens hjerta känner;
Gammalt vin har gubben qvar
än åt gamla vänner“.

Och än en gång, och åter en gång och ändå en gång sjöngo
vi om de härliga orden.“ — — — (Följer så beskrifning
öfver det stora middagsbordet i orangerisalen). “Glädjen och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:36:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faminhist/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free