Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - MIN HISTORIAS HISTORIA af And. Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver vestra Ryssland och Polen, på hvilken han
dragit grofva bläckstreck under namnen på hvarje
ställe, der Napoleon lidit någon betydligare förlust.
På denna karta följde vi sedermera med yttersta
noggrannhet fälttågets alla rörelser, tilldess jag i
slutet af Januari 1813 afreste till Upsala. Denna
tidiga vana, att vid läsningen om ett krig
alltid lägga kartan för ögonen, har sedermera
blifvit mig ett verkligt behof. År 1813 om hösten
hade jag i Upsala lånat mig Gasparis kartverk
och följde på detsamma alla fälttågets rörelser,
och förde till och med öfver dem en liten
anteckningsbok. Fallenheten har sedermera blifvit än
mer utvecklad genom det historiska studiet af
svenska fälttågen allt från 1621. Jag har på
dylika sysselsättningar offrat mycken tid men deraf
ock haft mycket nöje. Det var derför med en
smärtsam känsla, som jag 1859[1] lade undan de stora
specialkartor öfver Liffland och Estland m. m., på
hvilka jag då i 30 år studerat och följt Sverges i
allmänhet segerrika fälttåg från Erik XIV:s tid
intill 1710, hvilka kartors begagnande sedermera och
i följd af Karl den tolftes krig ej mera kom i fråga.
Med hänsyn till min fars politiska tänkesätt
må än ett talande drag tilläggas. Det är från
1814 om sommaren, då svenska hären inbröt i
Norge för att eröfra detta land. Jag, en
nittonårig yngling, gladde mig åt våra vapens blifvande
segrar, ära och eröfringar. Min far deremot
påstod, att Sverge icke hade någon rättighet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
