Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - MIN HISTORIAS HISTORIA af And. Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på snille ocli framtida storhet. Båda bröto yi
slutligen med sällskapet, och jag besökte de två
förnämsta ledame och förklarade dem, att de
förstörde sig sjelfva och sina kamrater genom att
inleda dem i ett uselt och förderfligt lefnadssätt.
Jag besvarades med hån och bitterhet, och mina
ogillande ord framburos till de andra
dryckesbröderna. I följd deraf blef jag föremål för deras
hat och förakt, och under senhösten 1816
stannade stundom de vandrande dryckesbröderna utanför
mitt fönster under utrop af Pereat! och Lampan
ut! jemte åtskilliga försmädliga tillägg; ocli en
gång kom en kamrat, som från ett af deras
dryckesgillen framförde till mig ett tomt punschglas
jemte helsningar af förakt och ovilja. Med stark
känsla af rättvis sak gick jag min väg orubbligt
fram och sökte ej mer någon försoning. Så blef
jag stående nästan ensam. Sedermera blifvande
fältläkaren F. Bågenholm och medicinal-rådet D.
Ekelund med några andra visade mig dock alltid
vänskap och högaktning. Julaftonen 1816, när dessa
mina förmögna vänner voro resta till sina hem,
samlade sig de öfriga landsmännen att under
anförande af de vanliga dryckesbröderna fira
julaftonen. Jag var icke ditkallad utan stod ensam.
Om qvällen, det var stark snöyra, gick jag ut
genom Fjerdingstullen, lade mig der, insvept i min
friskapprock, i en snödrifva och än skar tänderna
af harm öfver landsmännens blindhet och orättvisa,
än sammanpressade läpparna af stolthet öfver mitt
eget mod och min styrka, än gret bittra tårar af
längtan efter de älskade i hemorten. Inom kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
