Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fryxells skriftställeri efter 1854
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1702, så skall man finna den senare minst
dubbelt så vidlyftig.
Fryxell bar stått i första ledet bland dem,
som sökt närmare belysa Frihetstiden och väcka
fosterlandets intresse också för denna period af
vår historia. Ehuru ingen skildrat den i så ljus
dager som han, hafva dock de flesta yngre
histo-rici bedömt den mildare än tillförene varit fallet.
I synnerhet äro alla eniga i berömmet öfver
styrelsen under Frihetstidens första 20 år och öfver
Arvid Homs förvaltning. Med afseende på
tide-rymdens 6 till 8 sista år äro meningarna
der-emot mycket skiljaktiga. Mot en mägtig opinion
tog Fryxell parti äfven för detta Frihetstidens
sista skede och ansåg sannolikt, att det envälde,
som inleddes med revolutionen 1772, har förorsakat
Sverge större olyckor, än de, som skulle uppstått,
ifall föregående statsskick fått fortfarande
utveckla sig. Yid teckningen af Frihetstiden har
Fryxells ställning dock icke varit så svår och
isolerad som vid författandet af Karl den tolftes
historia, ty dels liar han för åren 1718—1765
haft stöd af opinionen hos den yngre historiska
skolan, dels för tidehvarfvet i sin helhet af den
liberala pressen.
Hvad som mycket bidrager till
vidlyftigheten af Fryxells Berättelser, är det stora
utrymme, som upptages af verkets biografiska
afdel-ning. Ehuru Frihetstiden ej är rik på krigets
hjeltedåd, bjuder den dock till gengäld på snillets
och vetenskapens. Här finner läsaren flere
porträttgallerier af svenska stormän inom politikens,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
