Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Fryxells författarskap i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och litterära förhållanden. Främling på orten,
hade han ej ännu hunnit knyta de band af
personlig högaktning och vänskap, som mildra saknaden
efter vittert umgänge. Sålunda stående ensam i
åsigter, arbete och bekommer skref han en gång:
»jag borde aldrig lemnat Stockholm !).» En afton
efter genomögnandet af de nyss ankomna
tidningarna vände han sig till sitt äldsta, då omkring
tolf-åriga barn, och, i brist på någon mer passande
förtrogen, utgöt han sina bekymmer öfver
åtskilliga i hans tanke olycksbringande politiska
åtgärder. Barnet i sitt oförstånd rådde honom att
genast resa upp till Stockholm, be’gära audiens
hos konungen och framställa sin vaming. Ej ens
detta naiva förslag kunde framlocka ett leende på
hans läppar; svaret blef blott ett nedstämdt: »clet
går icke an!» Fryxells ord om de många
bekym-merfulla stunder, då historien varit hans förströelse,2)
gälla förnämligast dessa år, hvilka ock
otvifvel-aktigt bidragit till verkets allvarliga pregel.
Längre fram ljusnade förhållandena. Barnen
växte upp, nya komunikationsleder öppnades,
arren-dator öfvertog prestgården, -närmare personliga
bekantskaper skänkte mer förtrolighet och trefnad,
och sist och vigtigast: tjenstledighet erhölls, så att
arbetet med historien kunde temligen ostördt fortgå.
Stora och oundvikliga äro dock olägenheterna
af att pensionera vetenskapsmän medelst
pastorater. Lyckliga de skriftställare, som tillhöra
nationer, folkrika nog att genom stor läsekrets göra
J) Bref till O. Fryxell af d. 10 Dec. 1844.
2) Se sid. 95.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
