Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet XXXVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•333
befallning om att uppbåda mina underhafvande, och måste taga
afsked af er i afton."
"Tänk ej derpå, Mylord," svarade Edith; "ert lif är
nödvändigt för edra vänner, och ni får ej bortkasta det i ett så
öfverdådigt företag. Hvad kan er ensamma arm, jemte de få
underhafvande eller tjenare som möjligen torde följa er, uträtta
emot nästan hela Skottlands förenade styrka, de Högländska
cla-nerna endast undantagne?"
"Hör mig, Edith," sade Lörd Evandale. "Jag är ej så
öfverdådig som ni torde tro mig om, ej heller äro mina
närvarande bevekelsegrunder af så obetydlig vigt. att de endast
röra dem, som stå i personligt beroende af mig. Lif-gardet, vid
hvilket jag tjenat så länge, bibehåller ännu en förkärlek för sin
rättmätiga herres sak, ehuru det blifvit ny-organiseradt och
försedt med andra officerare af Prinsen af Oranien, och" —
härvid sänkte han sin röst till en hviskning, liksom han fruktat
att sjelfva väggarna skulle hafva öron — "så snart det bli’r
kändt att min fot är i stigbygeln, hafva två
kavalleri-regimen-ten svurit att öfverge usurpatorns fanor och strida under mitt befäl.
De väntade endast på att Dundee skulle rycka ned i Låglandet
— men sedan han numera ej är till, hvilken af hans
efterträdare vågar väl taga detta afgörande steg, så framt de ej
uppmuntras dertill af att trupperna förklara sig! Emellertid skall
soldaternas ifver svalna. Jag måste derföre bringa dem till ett
afgörande steg, medan deras hjertan ännu glöda af den seger,
som deras gamla anförare vunnit, och brinna af begär att
hämnas hans förtidiga död."
"Och vill ni, på sådana menniskors löfte, som ni känner
dessa soldater att vara, taga ett steg af så ofantlig vigt?" sade
Edith.
"Jag vill och jag måste det," sade Lörd Evandale.
"Både min heder och min pligt emot min monark uppfordra mig
dertill."
"Och allt detta för en furstes skull," fortfor Miss
Bellenden, "hvars åtgärder, medan han satt på thronen, ingen kunde
strängare fördömma än Lörd Evandale?"
"Ganska sannt," svarade Lörd Evandale, "och liksom jag
under sjelfva fullheten af hans makt, lik en friboren undersåte,
harmades öfver hans förändringar i Kyrka och stat, är jag som
en laglydig en besluten, att i hans motgång försvara hans
konungsliga rättigheter. Låt hofmän och ögontjenare smickra
makten och öfverge olyckan; jag vill hvarken göra det ena eller
det andra."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
