Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i väldiga massor, dämmande strömmen, som låg på
åt denna sida. Och hvarje ny stam, som stötte till,
bragte den oregelbundna dammen att vackla. Alt var
i en labil jämvikt. Det gälde att snedda förbi detta
hotande ställe, utan att komma i beröring därmed.
Två af oss hade redan lyckligen nått lugnvattnet och
den tredje kom i rätt kurs tätt efter. Men till honom
sällade sig ett par af de där opålitliga kamraterna,
och den gemensamma destinationsorten blef naturligtvis
den farliga punkten. Att undkomma var redan
för sent; nästa ögonblick rände kanoten in under några
utskjutande stammar, som höjde sig öfver vattnet
jämt så mycket, att kanoten flöt under. Den första
sammanstötningen mottogs med händerna. Tack vare
kanotens ringa vikt kunde farten häjdas, och då stocken
icke gaf vika, var man tryggad för den öfverhängande
faran. Med några kraftiga grepp i stammarna
befriades kanoten från sin fångenskap. Den påträngande
strömmen hade emellertid redan börjat prässa
den under vatten, så att sittrummet småningom fyldes
med vatten. Med ett halfbad ändades detta äfventyr.
Men vi lärde däraf, att den strandfasta stocken
bereder större faror än den fritt flytande. Dessa
tillfälliga, ständigt växlande stockbankar böra undvikas.
Några dagar senare hade vi lyckligen kommit utför
älfven, och när vi vid Kyminsuu togo afsked af
våra reskamrater, som den ena efter den andra gledo
in i sorteringshuset för att alt efter sitt märke slutas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
