Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Många voro emellertid de forsar vi kunde fara
utför, till och med en mera än vi egentligen önskat.
Det var under en bro, vi väntade icke någon ström
här, men gjorde helt oförmodadt ett hopp utför ett litet
fall, den ene efter den andre. Kanoten stannade tvärt
vid fallets fot, och det påträngande vattnet sköljde
öfver akterifrån och prässade kanoten under, innan man
hann få fart igen. Denna gång aflopp alt med ett
grundligt sittbad, men nog bör man akta sig för att
sätta utför tvära fall, äfven om de äro af ringa höjd.
Trots alla besvärligheter kunde vi icke nog prisa
vårt val af Ätsäri till utgångspunkt. Den slingrande
farleden erbjöd ständig omväxling i landskapet, vi
hade icke här Saimens enformiga skogsstränder,
omkring oss syntes bördiga fält och välmående gårdar.
Odlingen gaf lif åt all den fägring naturen lagt ned i
den undanskymda näjden. Den lifgifvande pulsådern
är vattendraget; vi följde altså just den väg, som
rätt lämnar tillfälle att lära känna trakten, och
fortskaffningsmedlet, kanoton, var det enda möjliga för
en sammanhängande tur från sjö till sjö. I båt hade
forsarna beredt oöfverstigliga hinder. Landsvägarna åter
stryka sällan längs stränderna; på dem går turisten
miste om det bästa. I kanot skall man lära känna
Ätsäri och Virdois. Detta stod alldeles klart för oss,
när vi andra dagen på kvällen utför den sista forsen
gledo ut på Toisvesi, och tillika, att här fans för turisten
ett fält, som hvad naturskönhet vidkommer täflar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
