Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Själavandringsföreställningar. Vid sidan om föreställningarna
om livet i graven har hos lapparna funnits en tro på själavandring.
Någon mera utbildad åskådning därom ha lapparna lika litet ägt
som deras germanska grannar. Om människosjälens övergång i djur
finnas, såvitt jag vet, blott en enda uppgift. Enligt nu levande
lapsk föreställning bli mördade, oäkta barn till äppar. Men äppar
är också ett namn på en fågel, Falco apivorus.[1] Då det är föga
troligt, att lapparna ursprungligen gjort någon större skillnad
mellan äkta och oäkta barn, är denna föreställning säkerligen av sent,
kristet ursprung. Om de hedniska lapparna således ej synas ha ägt
någon föreställning om människors förvandling till djur efter döden,
så ha de däremot, i likhet med sina germanska grannar, trott, att
de döda levde upp i människor. När ett barn insjuknade, ansågs
detta bero på, att någon av de döda förtörnats, emedan det ej
uppkallats efter den avlidne.[2] Ett barn, som ej uppkallats efter någon
död, vantrivdes.[3] Dog någon anförvant, uppkallades det första barn,
som föddes därpå, efter den avlidne.[4] Det var en tro, att barnet
kom att likna den person, det uppkallats efter.[5]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
