- Project Runeberg -  Fataburen / 1919 /
142

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och planterade det i ett hörn av stugan.[1] Det sedan urgammal tid
hos nordgermanerna helighållna rönnspöet har sålunda genom sin
inflyttning till julen i själva boningsrummet på sätt och vis blivit
en julgranens vederlike.

Julrönnens här i korthet framställda utveckling avspeglar
i sig huvudfacerna av livsspöets utvecklingslopp i allmänhet. Från
det heliga trädet – av vad art detta månde varit – har vid vårens
ingång och betestidens begynnelse en gren brutits och hemförts,
för att dess inneboende kraft genom rituell piskning skulle
överföras på boskapen. Sedan har denna gren tillagts även andra högtider
och därvid ofta utvecklats till en spira eller telning, ett mindre träd, ett
kors eller en lövklädd stång. Ett heligt träd var för nordgermanerna
rönnen åtminstone redan under bronsåldern, och när en gudsdyrkan
uppstod, egnades detta träd hos såväl germanska som finska folk
åt deras högsta gudomlighet: åskans, fruktbarhetens och
fruktsamhetens gud. Men med rönnen har den urgamla traditionen varit
så starkt förbunden, att detta träd i regel allt fortfarande såsom
fruktbarhets- och livsspö endast ställts i samband med boskapen.
Att i stället för björk eller vide sätta en rönngren såsom »maj»
utanför en flickas bostad var därför på många håll en grov skymf
mot henne. Vad särskilt rönnen beträffar må slutligen i förbigående
nämnas, att den med anledning av sin positivt magiska förmåga
att förläna livskraft i Tyskland och England erhöll benämningen
quiekenbaum, quiekentree, quickbeam[2]
(jfr sv. vederkvicka). Ett
uppenbarligen yngre föreställningssätt förråder den engelska
benämningen witchen (jfr witch, häxa).[3]

N. E. Hammarstedt.


[1] K. Visted, Vor gamle Bondekultur,
Kristiania 1908, s. 173 (efter Landstad).
[2] Jfr Frazer,
The scapegoat, 1913, s. 267. — Icke handlingen av trädet, såsom den
engelske författaren antager, utan trädet av handlingen.
[3] Sedan ovanstående
redan tryckts har även i N. Keyland, »Julbröd, julbockar och
staffanssång» (Stockholm 1919) s. 108 några notiser om »julrönnen»
publicerats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1919/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free