Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning af utg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vägen, vi fingo se Fredrika gående helt lugn. Så snart hon
fick se min far, skyndade hon fram till honom under utrop:
«ack, Pappa, Pappa! jag har sett skogsguden Pan». – Hvad
vill det säga? frågade min far. – «Jo, han står der borta»
- svarade Fredrika – «och blåser på sin flöjt. Jag bad en
fremmande herre, som jag mötte, säga mig hvem det var, och
han sade att det var skogsguden Pan.» Men det blef genast
slut med Fredrikas förtjusning öfver den nya bekantskapen
med skogsguden; ty nu följde bannor och förebråelser för
det hon så obetänksamt gifvit sig af på egen hand ifrån
sällskapet, som i två timmar haft besvär med att söka
henne. Vi gingo nu till värdshuset; alla de äldre voro
trötta, hade icke lust för vidare vandringar och man
återvände till staden tidigare än ämnadt var.
Om våren 1813 flyttade vi ut till Årsta. Min far hade
sålt det vackra Nynäs, mig till stor sorg och saknad. Han
tyckte det "vara alltför besvärligt att vaka öfver två så
stora egendomars skötsel.
Kort efter utflyttningen kom en fremmande herre med
ett oväntadt budskap. Södermanlands regemente skulle
vid Dalarö gå om bord på krigsfartyg för att, tillika
med flera andra regementen, öfverföras till Tyskland,
och han hade att meddela den anhållan, jag vet icke från
hvem, att regementets befäl måtte få bo på Årsta. Dertill
samtyckte naturligtvis min far, och i den följande veckan
blef det lif och rörelse på det annars så tysta Arsta. Icke
mindre än tio officerare, och bland dem chefen, general E.,
inqvarterades der jemte regementsmusiken, och 1000 man i
underlydande byar och torp.
Vi syskon funno detta obeskrifligt roligt. Hvarje
morgon och afton spelades revelj och tapto på den
stora gården. Min far förnyade en ungdomsbekantskap med
öfverstelöjtnanten H. De hade studerat tillsammans i
Göttingen och icke träffats sedan den tiden.
Under tre veckor qvarblef hela detta sällskap på Årsta. För
manskapet betaltes till bönder och torpare. Jag vill
minnas, att det ifrågasattes betalning till min far,
men han ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
