Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blänkfyren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
gar, - något sådant skulle det vara, något sådant skulle
det komma. Så trodde Ellina, så tro nästan alla lyckliga
unga flickor. Och så kom en ung man och bjöd den älskliga
unga flickan sin hand. Föräldrarne sade: ja; ty Axel Örn
var en utmärkt ung man; Ellina sade icke: nej; ty brudgum,
brudkrona, bröllop, det var ju det, som först skulle komma,
det var ju begynnelsen af herrligheten. Föräldrarne skulle
bli så lyckliga, Axel skulle bli så lycklig, och huru
skulle då icke hon sjelf bli lycklig!! Yäl var hon ännu
bra ung och ville ogerna skiljas från föräldrar och syskon;
men alla sade att det skulle så vara, att hon skulle göra
alla glada, och hon sade ja, blef brud, blef fjäsad, brydd
och prydd. Så kom bröllop-pet och den der aftonen då Ellina
sag «så mycket ljus, så mycket ljus», då hon trodde att
för henne skulle ljuslifvet rätt begynna. Och så följde
hon sin make till det ställe, der han hade byggt sitt bo.
Det låg bland klippor ute i hafvet, i närheten af en af
vestra kustens fästningar i Sverige. Jag omtalar icke
om det var Elfsborgs eller Carlstens eller Bohus’. Men
stället var långt aflägset från Ellinas barndomshem och
mycket olikt dettas skona dalar. Der funnos löfskogar
och näktergalar, här blott en skärgård af nakna
grå klippor och omkring dessa det brusande, farliga
Kattegat. Sådan är öfverhufvud den Bohuslän*-. ska
skargården. Många finna denna natur ful, förskräcklig,
frånstötande. Jag älskar den. Den har för mig något
mera tilldragande, mera behagande, än en natur af idel
mjukhet och grönska, än en odlad och fruktbar, som
man kan liksom se tvertigenom. Läsare! kan du älska en
natur utan mysterium? Jag kan det icke, och säkert ej
heller du, i fall fråga vore om en menniskonatur, om en
menniskosjäl. Men tag dig till vara för att säga (jag talar
nu till mig sjelf): denna natur har intet mysterium! Finnes
väl, i allmänhet betraktadt, någon menniskosjäl utan ett
okändt djup? Sag på sin höjd: denna själ har ännu icke haft
sin pingstfest, ingen eldtunga har ännu andats deröfver
med väckande fläkt, och man vet icke hvad i henne är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
