Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julaftonen och julottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
111
julen till heder, bullat upp på bästa vis; och det var
icke att förakta. Tre marker kött hade hon köpt, och det
koktes nu som bäst med persiljerötter och silleri, och
lofvade en kostlig soppa samt mustig kål för juldagen. Ty
om juldagen vill man ha kål på landet. Der var också
lutfisk, helt hvit och mjuk, i en panna, och - potates,
det förstås af sig sjelft.
Julkakan stod redan uppdukad på bordet och der stod också
och ståtade julkusen med långa horn. Och så skulle han
stå hela helgen, midt ibland julmaten. Ha ni hört talas
om julkusen, barn, och hvarför han skall stå på julborden
på landsbygden? Jag vill säga er det.
Julkusen är ett stycke deg, som knådas och skapas till
att likna en bock med långa horn. Och när den stått på
julbordet öfver julhelgen, måste den sedan krypa ned i en
kista och hvila der till dess våren kommer och åkern skall
plöjas. På kommer julkusen fram ur kistan igen och hugges
i stycken, som gifvas åt dragarne, oxar eller hästar,
som skola arbeta upp åkern och som sägas bli af julkusen
dubbelt så starka, som förut. Och blir åkern väl arbetad,
så växer säden väl och många kärfvar komma in i ladorna
och mycken mäld till qvarnen, och mycket bröd i huset,
och - allt det der gör julkusen, det underliga djuret.
Två små barn, Pehr och Maja, sprungo omkring julbordet
och kunde knappt berga sin glädje öfver julkusen och kakan
och öfver maten, som kokte i spisen och luktade så godt
uti hela stugan, och öfver julottan, som de nästa morgon
skulle få fara till med mor. Bror Anders skulle köra dem
alla till kyrkan i skrindan med gamla Polle. Och barnen
hade ännu aldrig varit i julottan, och kunde icke rätt
tänka sig hur den var; men någonting grannt och vackert
skulle den vara, det hade de hört och kunde nog tro.
Bror Anders stod ännu och högg ved på vedbacken, på det att
bränslet måtte räcka till i huset för hela veckan, ifrån
jul och till nyårsdag; men hade någon sett honom der han
stod med mörka blickar och hårluggen fallande öfver pannan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
