Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fjortonde kapitlet.
Då Georg uppkommit på däck, dit han
tyckte sig mera sväfva än gå, var det första
föremål, på hvilket hans öga redigt sökte fästa
sig, den gamle hedersmannen Stormbom, som
ännu med daggen under armen spatserade fram
och åter förbi kanonen.
Georg nalkades hastigt och uttryckte
hviskande sin tacksamhet för det att sednare
delen af straffet utfallit så lindrigt.
“Hade du inte satt till falsk flagg, min
gosse,“ yttrade gubben med knipslug min, “så
skulle du inte denna gången kommit i tillfälle
att bedömma förträffligheten af min nya
uppfinning!“ Han viftade med daggen, vanligen
benämd “rektifikatorn“, ett namn så väl kändt
af alla båtsmän och skeppspojkar om bord, att
med dess blotta nämnande alltid förenade sig
en rysning långs ryggraden.
Georg, som nu vida mindre än förut ville
uppge rätta förhållandet, åtnöjde sig med att
göra en lika slug min tillbaka.
“Godt, jag förstår!“ återtog gamle
Stormbom. “Du frågar inte mer efter en syltburk
än jag nu för tiden frågar efter en ung
vältacklad qvinna! Men fastän du ej vill ut med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 01:09:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fceensling/1/0212.html
