Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snart jag annars kunnat ta min
styrmans-exa-men under en så lärd man!“
“Det var ju bara skräfvel alltsammans,
begriper du: han var nog lika okunnig i lärdom
som han var lärd i skälmstycken... Men nu
skall jag i korthet säga hur det gått med Olle
Bas. Jag tror att Akilles anförtrodde dig hvad
styrman var för slags person?“
“Visste du det också?“ frågade Albin.
“Både jag och alla de andra visste hela
sammanhanget, fast ingen låtsade om det. Men jag
kunde aldrig tåla henne: hon var en riktig
djef-vel, så god sjöman hon än var. Redan i
Göteborg hade jag tänkt mönstra af, men för Akilles
skull (jag höll af den pojken) gick jag med än
en gång, och det var jag sedan glad öfver, ty,
ser du...“ Bas gjorde här ett uppehåll.
“Nå, icke har det gått Akilles illa?“
“Nej, bevars — tvärtom: han är väl
ber-gad, och aldrig var någon så glad att
afmön-stra som han... Du skall inte tänka att jag
är en käring.... nå, jag ser att dina gluggar
inte ä’ tätare än mina — men det var en
vacker syn att se den pilten dö. Jag skötte
honom, jag, under en djeflig feber: han var
så tålig, så snäll, att han kunde ha lockat
hjertat ur bröstet på en stackare. ’Om du en
gång träffa hvita pojke’, sa han, ’så ska du
säga honom att Akilles alltid tänkt på honom
och att han hålla mycket af honom och mycket
helsa honom!’“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
