- Project Runeberg -  Jungfrutornet. Sjöroman / Del 1 /
412

(1869) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förflöt utan att Röfvar-Liljas gäster togo någon
kunskap om hvarandra. Slutligen lemnade Carl
sin plats och trädde in genom den lilla porten.
“Viktor!“

“Carl!“

“Jag har gått till råds med mig sjelf.“
“Jag också.“

“Och jag har tagit ett beslut.“

“Likaledes jag: jag skall läg^a mina
hemliga qval, hela min själ i öppen dag för min
fästmö.“

“Det är just detsamma som jag ärnar göra
för min. Då, Viktor, böra vi också hoppas att
allt kan bli godt igen ... kanhända har äfven
jag haft fel.“

“Jag vet att jag haft sådana.“

“Jag har icke varit nog öppen mot Tekla!“
“Jag har varit feg i mitt uppförande mot
Hildur... ja,“ fortfor Viktor med vild
häftighet, “mycket feg — och det kan aldrig bli
godt igen, Carl, det är omöjligt, ty du och
Hildur ha vexlat blickar, hvarvid jag och Tekla
rodnat.“

“Är du åter inne på det osaliga kapitlet,
du, som begår ett dubbelt förräderi! Nej, mte^
menskligt tålamod kan bära tyngden af sådana
galenskaper.“

“Nu blir det bra igen: vi beskylla
hvarandra högtidligt för det brottet att älska
hvarandras fästmör! Denna ömsesidiga skymf måste
aftvås — finner du ändtligen det, du stenmenni-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:12:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcejungfru/1/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free