Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjufpojkstreck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag började förlora smaken för fiske och tyckte
det i all synnerhet vara dumt att meta om morgnarne,
då man inte kunde gno in efter en smörgås, utan
fick lof att ge sig till tåls till kaffefrukosten kom,
efter som man icke kunde gå och berätta folk, att
man olofvandes varit ute på mete och således vid
strykande aptit.
Jag beslöt att gå hem och lägga mig.
Då fick jag höra gårdstuppen gala strax i
närheten och en hel kör af »kluck!... kluck!... kluck b
stämmas upp på några famnars afstånd.
Hönsen! — maskarna!
Denna idéförbindelse var lätt att sammanknyta,
och när jag vände mig om, fann jag mina farhågor
bekräftade.
Maskburken hade på ett eller annat sätt stötts
omkull, och hönsen, som brukade hållas i närheten
af brygghuset, läto sig väl smaka, hvad aborrarne
visat sig rata.
Den sakramenskade tuppen!... det var väl den
som hade signalerat hönsen genom sitt galande, och
nu stod han der på ett ben och vände ut och in på
ögonen.
Om man skulle meta!... inte låta tuppen nappa
förstås, men bara reta den kanaljen.
Jag tog metspöet, lade mig på magen och
kastade ut.
Det sa »flax» ibland hönsen, men tuppen stod
gravitetiskt qvar och bara stirrade på betet.
Jag drog långsamt åt mig refven; tuppen följde
efter. Cigarretten tuggade jag emellertid sönder, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
