Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under segel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Voilà! — men dot är salongernas fel och inte
ert. Jag påminner mig en vers af Alfred de Musset
— en karl, som nog för resten kände till
societets-lifvet! — hvilken vers i öfversättning skulle komma
att lyda ungefär så här — Musset har skrifvit till en
ung flicka: —
x>Ty tro mig, liten, när du tillhör verlden,
den der i baldrägt — klädning eller frack —
när i salongerna du möter flärden
så väl hos bättre folk som bättre pack,
du märker genast att du är besviken,
som fördes dit från drömmens ljusa riken.
Hvad du har längtat efter går i kras,
när blott du vidrör det med fingerspetsen,
ty illusionen är så skör som glas,
och tomhet råder inom sällskapskretsen.»
Ni måste medge, att monsieur Musset har rätt?
och det är också derför jag blir vid bättre lynne, när
jag trampar de bonade plankorna om bord på min
jakt, än när jag släpar mig fram i en
promenadpo-lonäs i herr den eller dens salonger. — Och nu —
au revoir!»
»Au revoir!»
Vi lyfte pligtskyldigast på hattarna och gåfvo
hvarandra ett fast handslag.
Dcrpå skildes vi åt — han för att begifva sig
vidare till vestkusten; jag för att anträda återfärden
till Stockholm. — —
E. hade fullkomligt rätt! . . . han var till
och med en fin menniskokännare, ty det der han
yttrade om någonting inom oss, som yrkar på ett
återvändande till naturen — det hade han uppfattat
fullkomligt riktigt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
