Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svartebrodern böjde sitt’hufvud ocb började:
“Det är nu fem dagar, sedan jag sist såg
Harald. Han var då ensam ocb hvilade bos
samme bonde som jag. Kosan, som ban höll,
sade han, gick till bröllops. Man har sagt mig,
att han skall äkta dottern till Guttorm, en rik
bonde, som har sin gård tre mil härifrån, öster
ut. Jag gick i går natt till hans gård... der
redde man till bröllop, dock var Harald ej ännu
der. I natt skulle han komma. Nu veten I,
huru I skolen fånga Harld Ulfsson. Sjelf vill
jag visa edra svenner vägen till Guttorm
bondes stuga; norrskenet skall lysa oss på
vägen. Hej! det skall varda ett lustigt bröllopsgille!“
Munken log, men konung Hakon blickade
länge begrundande framför sig.
“Herre konung,“ afbröt Gunnar tystnaden,
klokt handlade du, om du följde den fromme
prestens råd.“
“Men hugstort handlade jag icke,“ inföll
Hakon.
“Då gifve dig Gud en godan dag, men jag
säger dig farväl, konung Hakon. Öfver ditt ädelmod
går Ribb ungar nes väg till seger —
sen till Norges kungakrona,“ sade den mörke
och redde sig att gå.
Hakons djerfva ögonbryn rynkade sig.
Han slog sin knutna hand i bordet, så att hornen
hoppade högt upp och utbrast:
“Rätt sade du munk, men din spådom
skall ej gå i fullbordan, ty konung Hakon i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
