Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan att erkänna deras värde i sig. Men ostraffad oskärar
man aldrig det högre och heliga; deruti ligger förklaringen,
hvarföre tidsandan i naturen ofta endast ser en verksamhet
af blinda naturkrafter *); icke anar det helas stränga
lagbundenhet och harmoniska anordning af ett högre, lefvande
förnuft utom tingen, hvilket omöjligen kan förbises af någon med
verklig insigt; ehuru hvarje sådan, ju mer den lärer, desto
ofullkomligare finner sin uppfattning vara och just derigenom
tvingas att tillbedja en högre makt utom sig och ej blott
förguda den förirrade gnista deraf, som lefver inom oss. —
Anser man nämda materialistiska eller sjelfviskheten förgudande
läror förderfliga för en ädlare humanistisk bildning, så måste
man befordra deras motvigt, en verklig, vetenskaplig insigt
i naturvetenskaperna — eller ock icke klaga, om tidsandan
skulle antaga en mot den förra fiendtlig stämning. Är
humanistisk det samma som det rent menskliga, kan väl icke
något studium vara mer humanistiskt än naturens; denna
är hela mensklighetens bildnings-skola, tilldess man
dimitteras till evighetens Universitet.
•) Hvad man kallar naturkrafter är icke annat än abstrakta
benämningar på naturens lagar, som aldrig existera utan i förening med
de naturalster, de tillhöra. De äro således endast tingens
predikater, och dylika kunna väl aldrig vara ett tings upphof och
bestämmande orsak. Alla dylika förklaringar af det ursprungliga
genom naturkrafter, såsom polaritet, elektricitet, bildningsdrift,
lifskraft o. s. v., äro tomma ordlekar, hvarmed fåvitskheten
drifver sina taskspelerier. Detta insåg redan Aristoteles, som i allt
ser en Gudomlig verkande orsak och hvarje naturalsters vidare
förklaring i dess ουσια.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
