Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grefvefäjden, hvilken strid, utom många andra
betydelsefulla synpunkter, erbjuder den att utgöra en vändpunkt
i den nordiska handelns historia. Likväl fortfor efter
grefvefäjdens slut en viss osäkerhet i handelsförhållandena
att råda, enär en formlig fred ej afslutits mellan
nordens makter och kejsaren, Nederländernas dåvarande
herskare. År 1544 slöts slutligen mellan Danmark och
kejsaren fred i Speier, hvarigenom sundstullsförhållandena
för en lång följd af år ordnades. Sverige inneslöts i
freden, såvida densamma inom 6 månader ratificerades,
hvilket Gustaf Vasa dock ej fann för godt att göra, då
han blifvit temligen förnämt behandlad vid fördragets
afslutande, så att det var först 1550, Sverige slöt fred
med kejsaren [1].
Under den följande tiden antogo förhållandena i
Nederländerna en så allvarlig karaktär, att man där ej
gärna kunde tänka på att utvidga sina handelsförbindelser.
Förtryckets dagar hade börjat för de förut så
blomstrande och lyckliga Nederländerna. Nordens makter syntes
ligga alt för långt från de stora strider, som utkämpades
mot det habsburgska huset, för att de skulle blifva
indragna i dessa förvecklingar. Religionens band kändes
dock vid denna tid så starkt, att Wilhelm af Oranien
ej tvekade att söka efter hjälp, hvarhelst den
protestantiska tron bekändes. Till Johan III sändes därföre en
beskickning 1571 [2]. Men vårt land hotades vid denna
tid af den katolska reaktionen, understödd af själfva
konungen, som således ej kunde känna sig böjd att hjälpa
förtryckta protestanter, så att beskickningen blef utan
resultat. Den har dock sin märkvärdighet, i det att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
