Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ock här. Den nederländska republiken var skarpt
söndrad i tvänne partier, det aristokratiskt-monarkiska, i
spetsen för hvilket trädde huset Oranien, och det
byråkratiskt-provinsiella. Det var detta sistnämnda parti,
som under den store statsmannen Olden Barneveld hade
afslutit 1614 års förbund. Blott detta kunde hafva varit
tillräckligt, för att det oraniska partiet skulle betrakta
detsamma i en mindre fördelaktig dager. Andra skäl
tillkommo. Oraniernas politik var endast i en ringa grad
en handelspolitik, och de voro därföre utan agg till
Öresunds väktare, Kristian IV. Snarare sågo de i honom
de tyska protestanternas naturlige beskyddare. Det blef
ock detta parti, som kom att försvaga det svenska
intresset i Nederländerna [1]. Det första beviset på denna
ändring i republikens politiska uppfattning finna vi i det
förbund, som i maj 1621 ingicks med Danmark, hvilket
förbund visserligen skulle lemna föregående allianser
orubbade, men med kännedom om Sveriges och Danmarks
förhållande vid denna tid, blef den naturliga följden däraf,
att en viss köld inträdde emellan Sverige och Staterna [2].
Emellertid hade den stora strid utbrutit bland
Tysklands makter, som mer och mer skulle ådraga sig den
allmänna europeiska uppmärksamheten. Sveriges unge
konung såg klarare än någon, huru alla strider
uppgingo uti en enda, protestantismens strid mot
katolicismen, och önskade uppriktigt befordra en nära
sammanslutning af de protestantiska makterna. Talrika
underhandlingar fördes till detta måls förverkligande, och
Sveriges och Nederländernas förbindelser under denna tid
utgöra blott en integrerande del af dessa allmänna
protestantiska underhandlingar. Gustaf Adolf var särskildt
mon om nederländarnes deltagande i ett allmänt
protestantiskt förbund och försummade intet tillfälle att vinna
dem. »Haag är teatrum för alla handlingar och actien i
Europa», sade Gustaf Adolf till den nederländske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
