Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhöjning samt nya, tillskapade afgifter [1]. Förbittringen
var allmän i Nederländerna. Kvarhållna fartyg i
Danmark, tillika med ett högst onådigt emottagande af en
dit afsänd ambassad [2], voro omständigheter ej egnade
att förbättra stämningen emot Danmark i Nederländerna,
lika litet som den ambassad, Kristian IV vid denna tid
afsände till Spanien.
En ambassad till Sverige med uppdrag att afsluta
ett nytt förbund, kraftigare än det af år 1614, var
en lika naturlig som nödvändig åtgärd. Redan i augusti
1639 var ambassaden påtänkt, i juli 1640 anlände de
nederländske sändebuden till Stockholm. De emottogos
väl, och deras förslag om förbund framkallade långa
öfverläggningar i rådet. Axel Oxenstjerna tillrådde vid
detta tillfälle en förnyad sammanslutning mellan de bägge
makterna. Förmyndarregeringen sökte att begagna
tillfället att göra Göteborg till en nederlagsplats för den
nederländska handeln, och äfven ett förslag om en kanal
genom Sverige för att undvika Sundet framstäldes [3].
Af alla dessa planer blef dock intet, och man
inskränkte sig till ett i mera allmänna ordalag affattadt
fördrag, hvilket afslöts i Stockholm den 1 september
1640.
I fördraget [4] åberopas först förbundet af 1614,
hvilket blifvit ingånget till sjöfartens försvar och
ömsesidigt skydd, och hvilket nu borde förnyas, likväl med
ändringar lämpade efter de förändrade
tidsomständigheterna. Fördraget utgöres sedan af 18 punkter. Uti 1 art.
talas i allmänna ordalag om ömsesidig fri sjöfart. Uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
