Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för tullbestämmelserna visade endast okunnighet om
svenska tullförhållanden, då det var ett ytterst gynsamt
år, emedan 1645 års förordning endast gjorde afseende
på fartygsägarens, ej på fraktägarens nationalitet, och att
den n. v. delningen i tre kategorier af tullsatser var att
föredraga framför den gamla i fyra. — Ambassadörerna
protesterade äfven mot att ordet »circiter» skulle kunna
lemna en dörr öppen för de svenska tullförhöjningarne.
Tvärtom, de voro förvissade om, att konungen skulle lika
troget hålla dessa fordringar, som han skall vägra att
göra några eftergifter i ett redan slutet fördrag. De
redogjorde äfven i sina bref för kompagniernas ställning
i Sverige och anmärkte, att det endast fans ett,
nämligen tjärkompagniet, som var af någon större
betydelse [1]. Andra privilegier, som kunde angå
Generalstaterna, voro stapelstädernas, men någon ändring
angående dem var ej möjlig att erhålla. De varnade
slutligen Staterna för att emot traktaten lemna Danzig
någon hjälp. Slutligen förklarade de, att de icke veta,
med hvem de skulle underhandla, ty rikskanslären hade
aflidit [2], och de öfriga svenska diplomaterna voro
skingrade [3]. Oaktadt förklaringen uppsköto Staterna
ratifikationen. Äfven Appelboom hade upphört att yrka därpå,
anseende det vara den klokaste politiken [4].
Frågas kan nu, om man verkligen ville komma
ifrån ratifikationen och om de framstälda elucidationerna
medförde så stora handelsfördelar, att de en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
