- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering /
81

(1883) [MARC] Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade äfven det sina svaga sidor. Visserligen hade
Ludvig XIV sändt i april 1657 den skicklige diplomaten de
Thou
för att vinna Staterna och hindra deras anslutning
till Spanien, hvilket senare fransmännen fruktade, emedan de
lagt beslag på nederländska skepp, lastade med spanska
varor, samt inskränkt den nederländska handelsfriheten [1].
Men å andra sidan voro England och Frankrike i förbund
sedan den 23 mars 1657, och de Thou visade städse
den svenske residenten den största välvilja och sökte att
så mycket som möjligt förena sina egna och Sveriges
intressen [2]. Något förbund afslöt han ej häller med
Staterna, och såsom skäl därtill angaf han bland annat
önskan att se händelsernas utveckling kring Östersjön [3].
Äfven Spaniens hållning manade Staterna till försiktighet.
Det talades nämligen om, att spaniorerna skulle
öfverlemna Dünkirken åt engelsmännen, hvarigenom Spanien
skulle vinna Englands vänskap. I Haag motarbetade
dock den spanske ambassadören Gamarra med framgång
Sverige och närmade sig Danmark [4]. Stridigheter, som
uppstått emellan biskopen i Münster och hans undersåtar,
sysselsatte också politiken i Haag och ökade spänningen
mellan provinserna [5]. Likaledes var förhållandet spändt


[1] I fråga om de tagna skeppen visade Frankrike mycken
undfallenhet. Appelboom klagar (den 6 aug.) öfver, att Staterna
härigenom blifva så smickrade och uppblåsta.
[2] Apbms bref 14 maj, 30 juli, 20 aug. m. fl. ställen. Pufendorff
anf. st. V 68, är af en annan mening om de Thous förhållande till
Sverige under denna tid. Appelboom kan dock i sina bref ej nog
ofta och i nog starka uttryck uttala de Thous välvilja emot Sverige
och anför flere af hans yttranden och äfven åtgärder i detta syfte.
Efter freden i Roskilde svalnade dock något hans intresse för
Sverige. Se Apbms bref 22 mars, 22 juli m. fl.
[3] Apbms bref 30 juli och 6 aug. — Karl Gustaf skref den 20
juli till sekreteraren Courtin och anhöll att blifva innesluten i en
möjligen blifvande traktat mellan Frankrike och Staterna.
[4] Särskildt motarbetade han Sverige hos änkeprinsessan af
Oranien. Se Apbms bref 22 juni. Carlson anf. st. 186 not.
[5] »De münsterske oroligheter äro för E. Maj:t lika goda som
subsidier.» Apbms bref 26 okt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:27:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fesvene/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free