Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G n sr, ar m s kommer in, bugar och
g‘r).
Nådiga fru! Hans nåde vill veta
Om ni är redo hjorten att beta
I lunden den gröna; I sägen da till!
G ISM UN DA (säger).
Låt beta hjort och hind hvein soin vill!
Mig lyster ej jaga öfver berg och dal,
Ensam vill jag sitta i den stilla sal.
Guisgardus {säger).
I lunden att jaga den snabba hjort
Det botar det mörka sinne så fort,
Men det är ej godt för hjärtat det unga
Ensam att sitta med tankar tunga.
Gismunda.
Ensam jag blifver dock ute som inne,
Det fins ej plats, som kan glädja mitt sinne.
Guisgardus.
I sägen ej sa, min ädla furstinna,
Låten blott ej ert mod försvinna,
Ty lyckan kan laga det så, att I når
All den del eder själ åtrår,
Thy varen i glad och väl till mod.
Att ännu kan ändan bli god!
(Han gär.)
Gismunda (säger till sig själf).
Ack, aldrig såg jag vid hofvet än
Så höfvisk och fager en ungersven,
Aldrig jag hörde i höganlofts sal
En yngling ställa så väl sitt tal!
Ack, att jag osaliga kreatur
Skall stängas och trängas som fågel i bur!
Guisgarde, Guisgarde, o var du miir,
Du kammarsven, så liflig och fin!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
