Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endast äro marionetter, förda framåt af en utom och
öfver dem herskande makt, som de hvarken kunna eller
vilja bjuda spetsen. All ansvarighet är i dessa stycken
upphäfd, menniskans karaktär och vilja spelar ingen
roll; det hela förefaller snarast som en dialogiserad
spökhistoria, enkom uppfunnen för att komma åskådarnes
nerver att bäfva och deras hår att resa sig på ända.
Förnekas kan däremot icke, att dessa stycken uppburos
af en glänsande poetisk diktion, som väl i främsta
rummet bidrog till den popularitet de tillvunno sig, äfven
öm tidens förkärlek för det mystiska och gräsliga icke
så litet fann sin tillfredsställelse i deras åskådande.
En af nyromantikens förnämsta skalder, äfven om
han skiljer sig från dem genom sin förkärlek för fastare
konstformer och säkrare karaktäristik, var HENRIK VON
KLEIST, född i Frankfurt an d. Oder den 18 oktober
1777» och bekant för det romantiska sätt hvarpå han
i sällskap med sin väninna Henriette Vogel,
beröf-vade först henne och sedan sig själf lifvet vid Wansjön
nära Potsdam den 21 november 1811.
Mest bekanta bland hans skådespel äro: Familjen
Schrojfenstein, den förträffliga komedin Den sönderslagna
krukan, den till antiken förlagda tragedin Penthesilea,
det fosterländska skådespelet Herrmansslaget, i hvilket
han med glödande patriotism gaf luft åt sin vrede öfver
Napoleons härjningar i Tyskland, vidare det ännu i dag
ofta gifna riddarskådespelet: Liten Karin från Heilbronn
(Käthchen von Heilbronn), i hvilket han framställer en
kvinnas undergifna kärlek förd till öfve^drift och total
själffornekelse, samt det nationelt betydelsefulla stycket
Prins Fredrik af Homburg, hvilket anses för hans bästa
och mognaste drama.
Den österrikiske dramaturgen FRANS GRILLPARZER,
född i Wien 1791 och död därstädes 1872, inslog också
på ödestragediens af Werner och Mullner öppnade stråt
och uppträdde första gången 1816 med sin Die Ahnfrau
(Stamfrun), som gjorde hans namn bekant i hela
Tyskland. Kort därefter skref han Sappho och trilogien
Das goldene Vliess (Det gyllene skinnet), hvilka alla
utmärka sig genom sköna enskildheter, men betydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
