Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans Stensgärd i »De unges förbund», Sannas i »En
Fallit», Stockmann i »En Folkefjende» och Hjalmar
Ekdal i »Vildanden» anses för hans bästa skapelser i
denna riktning. Reimers har också uppträdt på kgl.
teatern i Stockholm både som Stensgård och Stockmann
och vunnit bifall för sitt karaktäristiska utförande af de
båda så olika uppgifterna.
Bland andra lofvande skådespelare och
skådespelerskor vid den norska teatern torde här böra anföras,
utom den förr omnämde Bj*örn Björnson, som är
Kristianiateaterns för närvarande mest framstående
förmåga bland de yngre manliga artisterna, CHRISTIAN
Abelsted, Jacob Asmundsen, Georg Kroiin, Lars
Olai MlCHELSEN samt skådespelerskorna Inga Olsen,
Sofie Reimers, Didi Heiberg, Thora Hanson och
Rosa ABELSTED, anstälda dels vid Kristiania teater,
dels vid den ny upprättade norska nationalteatern i Bergen,
där en stående teater nu tyckes hafva goda utsikter för
sig att kunna förblifva stadigvarande och säker.
Genom denna korta öfversikt af teaterförhållandena
och de i dem mest ingripande personligheterna i vårt
broderland har jag velat framhålla det faktum, att
skådeplatsen där erkänts och erkännes vara en viktigare faktor
för det nationela lifvets utveckling än i många andra
länder med både större tillgångar och äldre traditioner
att bygga på. Endast den omständigheten att Norges
andra stad, trots den mindre invånarsiffra den, gent
emot andra länders städer af samma rang, ännu kan
uppvisa, likväl modigt och utan att tröttna upprätthåller
en nationel teater, vid hvilken ett friskt, konstnärligt lif
pulserar, lemnar tillfälle till ganska nedslående och
förödmjukande jämförelser. Men det skadar aldrig att göra
dem och att göra dem ofta; kanske skall man på detta
sätt slutligen kunna lyckas att råda bot på den förnäma
likgiltighet, det illa dolda förakt, hvarmed denna viktiga
kulturfråga på andra ställen betraktas — här vid lag
ingen nämd och ingen glömd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
