Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fulla utsträckning, hela den årliga försäkringssumman med
antagande af oförändrad befolkningsnumerär komma att
uppgå till omkring 33 mill. kr., hvaraf arbetarna själfva
finge betala 6 mill., arbetsgifyama lika mycket, staten 8
mill., och återstående 13 mill. skulle fyllas genom räntor å
den under årens lopp samlade pensionsfonden. Den kungliga
propositionen gjorde häruti den ändring, att totalbeloppet,
minskadt till 31 mill., skulle fyllas medelst 5 mill. kr. från
de försäkrade, 3 från arbetsgifvarna, 3 från staten och 20
mill. från fondens ränteafkastning. De årliga
pensionsbelopp, som vid inträffad varaktig oförmåga till arbete eller
vid uppnådda 70 års ålder kunde utbetalas till män och
kvinnor — gifta eller ogifta — ur arbetsklassen, skulle då
utgöra i medeltal 250 kr. (med variation från 76 till 320 kr.)
i första pensionsklassen, 150 (63 ä 185) kr. i andra klassen
och 90 (55 å 104) kr. i tredje klassen, hvilken sista
omfattar kvinnor. Dessutom skulle vid försäkrad mans
från-falle lämnas för hvarje efterlefvande äkta barn 30 kr. om
året såsom uppfostringshjälp.
Åtta millioner kronor i årligt statsbidrag — såsom
kommittéen föreslog — kan ju synas vara ganska frikostigt
tilltaget. Man har dock anmärkt, att då tullarna å
spannmål, mjöl, fläsk m. fl. lifsförnödenheter fullt uppgå till samma
belopp, och då det i väsentlig mån är just arbetarna som
få sätta till penningar för betalningen af dessa tullbelopp,
så är det i verkligheten arbetarna själfva som få betala en
stor del äfven af det s. k. statsbidraget.
Det är just denna tanke som jag upptagit och tänkt
ut ända till slutet, men icke förkastat såsom olämplig och
orättvis, utan tagit till ’princip för arbetareförsäkringen.
Hvarför skulle icke hela det behöfliga pensionsbeloppet
årligen kunna upptagas genom konsumtionsbeskattning?
Skatten blir på detta vis endast ett slags sparbössa. Man
lämnar beloppet helt enkelt åt statskassan till förvaltning. Och
staten förvaltar dessa medel så, att den icke sparar dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
