- Project Runeberg -  Öfversigt af Finlands geologiska förhållanden /
10

(1876) [MARC] Author: Fredrik Johan Wiik
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

mande inblandningar skilja sig från föregående. Dock är
härvid att märka, att åtskilliga af dessa mera synas närma
sig kalksten än dolomit, i det att de åtminstone till en del
utgöras af verklig kalksten. Detta utvisas af följande af
mig gjorda bestämningar af spec. vigten utaf några kalkste-
nar från södra Finland, hvilka samtligen ligga inom gränsen
af den för kalkstenen uppgifna spec. vigten — 2,6—2,8, och
hvilkas kalkstensnatur dessutom framgår deraf, att de i helt
stycke lätt och under stark uppbrusning lösa sig i saltsyra.
Spec. vigt.
Kalksten, medelkornig, från Joensuu i Sordavala

SÖCkeöl. « = « = bb a HH I 8 Hö : & » « DMI

Kalksten, finkornig — tät, från Rilaks i Kisko . 2,716.

Kalksten, finkornig, från Ruskiala . 2,717 (2,715—2,718).

Kalksten, medelkornig, från Ruskiala . . . . 2,721.
Kalksten, spatig, från Perheniemi i Iitis . . . 2,722.
Kalksten från Ersby i Pargas. . . . . . . 2,753.

De egentliga dolomiterna förekomma företrädesvis i de
nordliga delarna af landet och äro i allmänhet ännu mera
finkorniga (marmorartade) och äfven mindre uppblandade
med främmande mineralier, hvilket kunde sättas i samband
med deras förekommande tillsammans med yngre kristallini-
ska bildningar och deras på grund deraf mindre långt gångna
metamorfos. Sådant är t. ex. förhållandet med det vid-
sträckta dolomitlagret (Kalkimaa) i Neder-Torneå (se Holm-
berg, 1. c. p. 185 samt I. I. Inberg, 22) och det vid Aake-
nusjoki i Kittilä (Holmb., p. 196). Dock förekomma äfven
delvis partier af gröfre korn att döma af förhandenvarande
stuffer från dolomitlager i Kittilä och Sotkamo. En sådan
på universitetets mineraliekabinett befintlig stuff visar en
egendomlig breccieartad struktur, i det att större brottstyc-
ken af spatig dolomit äro sammanbundna af ett kornigt binde-
medel. Dolomitens spjelkningsstycken förete en tydlig, ehuru
fin och något bugtig tvillingsstreckning, hvilken utvisar, att
den af Inostranzew (Tschermaks mineral. Mitheilungen 1872

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:43:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/figeologi/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free