Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
system, utan väl t. e. d. måste anses som en concentrisk
skiffringsstruktur hos gneisgraniten.
Att gneisen på längre sträckor visar sig hafva en tem-
ligen konstant strykningsriktning, såsom fallet är vid S:t Mi-
chel, der man ser en serie af efter hvarandra följande gneis-
kupper, flackt lutande (ung. 359) mot NV eller NNV, brant
mot SO, kan förklaras deraf, att vi här hafva dömer och
bassiner af en mera långsträckt form, hvilka sålunda i ho-
rizontal genomskärning skulle förete ellipser med betydlig
längdutsträckning. Sådant synes förhållandet vara i terrän-
gen omkring Lojo sjö, omkring hvilken gneisstraterna böja
sig, i det de nämligen på de längre i NO strykande strän-
derna gå i denna riktning, men vid de kortare NO och SV-
sidorna nära nog i motsatt riktning. Och då nu detta för-
hållande torde kunna betraktas såsom det allmänna förhål-
landet för gneisen i den södra terrängen, så förklaras deraf
den herrskande NO eller ONO-liga strykningen. Också må-
ste väl såsom förhållandet vid Helsingfors utvisar, isynner-
het i vestra trakterna af terrängen, gneisdömerna och bassi-
nerna vara söndersprängda och de skilda delarna mer eller
mindre rubbade från sitt ursprungliga läge.
Sålunda visar sig hos de finska gneisterritorierna en
analog lagringsform med den redan af Naumann (Lehrb. der
Geogn. I, p. 102) anförda, för Erzgebirge och andra gneis-
terräng karakteristiska, nämligen en kupolformig skiktbygg-
nad, ehuru visserligen det sväfvande läget, som förefinnes
hos skikterna i midten af dömerna, knappast torde kunna
återfinnas i de finska t. f. dels af den starka påverkningen
af plutoniska krafter, dels af den större inverkan af de yttre,
denuderande krafterna, isynnerhet isens under glacialtiden,
t. f. hvaraf dömernas öfre delar blifvit förstörda. Åtmin-
stone har jag ingenstädes i Finland påträffat ett sådant sväf-
vande läge hos gneisstraterna, ehuru visserligen på några
ställen, isynnerhet i de östra delarna af landet, en temligen
flack lutning förekommer närmande sig det horizontela läget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
