Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
hållandena. Till dessa petrografiska bevis kan här anföras
följande från stratigrafisk synpunkt. Man finner nämligen
kalkstenen så godt som uteslutande i metamorfiska terrän-
ger, isynnerhet i gneisterritorierna; i de egentliga granitter-
rängerna förekommer den ej, om icke undantagsvis vid grän-
serna, då det såsom t. ex. fallet är vid Willmanstrand visar
sig härröra deraf, att en gren af gneisformationen inskjuter
i graniten och till en del omslutes deraf (17 b, p. 236). Att
en fullständig omslutning af kalksten i granit kan förekomma
utan att de derföre behöfva betraktas såsom sammanhörande
visar gneisens förhållande till gneisgranit, hvari den ofta är
inbäddad i form af större och mindre brottstycken. Ett an-
nat vigtigt kriterium för kalkstenens metamorfiska natur är
dess förekommande i form af långsträckta lagerstockar, hvilka
i det södra gneisgebitet följa på hvarandra i ONO eller NO-
lig riktning, således i gneisens vanliga strykningsriktning i
detta gebit: så t. ex. kalkstensstockarna i Korpo—Nagu—
Pargas—Sagu socknar, de i Kimito—Bjerno—Suomusjärvi
(Rautsuo) —Nummis socknar samt de i Helsinge—Sibbo.
En omständighet, som man har att noga fästa afseende
vid, då det gäller att söka utreda gneisformationens geotek-
tonik, är den förklyftning gneisen företer, hvilken t. f. af
dess ofta ganska stora tydlighet kan förblandas med skikt-
ningen. Klyftorna gå för det mesta normalt mot skiktytorna,
d. ä. ungefär horizontalt eller flackt lutande samt i vertikal
riktning, nämligen i NV, så t. ex. vid Helsingfors. Det är
isynnerhet de i sistnämnda riktning gående klyftorna, som
icke sällan äro tydligare än skiktytorna, och på ett eller
annat ställe äfven möjligen blifvit tagna derför. Vid när-
mare iakttagande skall man dock alltid uti den mer eller
mindre tydliga skiffringen och lagervexlingen finna en led-
ning vid skiktriktningens bestämmande. Isynnerhet är det
sistnämnda momentet af vigt, alldenstund den ursprungliga
skiffringsriktningen genom sekundära inflytelser kan vara för-
ändrad. Denna sekundära eller transversala skiffring har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
