Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
sättning deraf, ehuru öfvergången dem emellan är dold af
den mellanliggande landthöjdens (Suomenselkä’s) diluvial- och
alluvialmassor. På samma sätt är väl sjelfva skifferbildnin-
gen på förra stället såväl i petrografiskt som stratigrafiskt
hänseende en fortsättning af den vid Pielisjärvi, en fortsätt-
ning, som dock äfvenledes förutsätter den nämnda förskjut-
ningen, hvilken för öfrigt synes utvisad redan af den yttre
konfigurationen hos Pielisjärvi, i det att denna sjö företer
en framskjutning af den nordliga hälften mot VSV i förhål-
lande till den sydliga, och som enligt all sannolikhet är att
tillskrifva den väldiga granitmassivens påtryckning. Förhål-
landet är här ganska analogt med det som enl. Tellef Dahll
visar sig vid Porsgrund i Norge (Ueber die Geol. des sädl.
Norwegens p. 114), i det att nämligen här en genom de si-
luriska straterna i ONO strykande förkastningslinie åstad-
kommit en förskjutning af den SSO derom liggande delen i
förhållande till den NNV-liga, hvilket är att tillskrifva den
öster derom liggande syenitmassans tryck.
De i Sotkamo och Paltamo förekommande partierna at
den takoniska qvarzit-täljstensbildningen synas vara så upp-
blandade med den huroniska glimmerskiffern och den lau-
rentiska gneisen, att deras närmare utredning är ganska svår.
En bland de mest sammanhängande partierna är väl den,
som bildar den under namn af Wuokatti bekanta, 1!/2 mil
långa bergsträckningen (se Holmberg, Material till Finlands
geogn., p. 179). Denna bergskedja utgöres af en mängd
från N—S strykande långsträckta bergskupper af qvarzit
med mellanliggande smärre dalsänkningar, hvilka att döma
af de ställen, som ligga i dagen, utgöras af talkskiffer resp.
täljsten. Men bergarternas skiffrings- och skiktningsriktning
är icke öfverensstämmande med bergmassan i sin helhet,
utan i allmänhet NNV-lig, vanligen N 200—309 V med 609—
709 lutning mot VSV. Man har sålunda att betrakta detta
skiktsystem såsom en följd af omvexlande qvarzit- och talk-
skifferlager, af hvilka de sednare äro betydligt underordnade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
