- Project Runeberg -  Öfversigt af Finlands geologiska förhållanden /
71

(1876) [MARC] Author: Fredrik Johan Wiik
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

förhållandena i stort med abstraherande från lokala oregel-
bundenheter, att östra ändan af Uleå träsk just utgör vänd-
punkten mellan den NV-liga och den NO-liga strykningsrikt-
ningen hos de metamorfiska straterna.

Graniten fortfar öfver en sträcka af omkring 7 verst
från OSO till VNV, dock afbruten i sin östra del af deri
inbäddad glimmer- resp. hornblendeskiffer med N 7090—809
O-lig strykning och 359 SO-lig lutning, som att döma af
den ringa utsträckningen utgör blott ett ur den angränsande
huroniska zonen lösryckt parti, eller ock bildar den vid Joen-
suu uppträdande graniten en gångstock i skifferzonen. I
hvardera fallet visar sig graniten verkligen höra till skiffer-
formationen, i det att dess eruptionstid kan hafva infallit
först efter den takoniska bildningens aflagring. Att den i
sjelfva verket är yngre än den i södra Finland uppträdande
gneisgraniten visas äfven af dess stundom protoginartade be-
skaffenhet, hvarigenom den får likhet med den i östra Fin-
land uppträdande takoniska graniten, samt af dess ofta por-
fyrartade struktur bildad genom större hvita eller röda or-
thboklasparallelipipeder, stundom med längdsträckningen i NO
(N 309 0), hvilket tydligen utvisar, att den vid sin bildning
varit utsatt för ett tryck normalt mot denna riktning. Också
finner man 8 verst VNV om Joensuu åter en, sannolikt hu-
ronisk skifferzon, bestående af lerglimmerskiffer innehållande
staurolit, ett ottrelitartadt, fjälligt mineral samt hornblende
i strålformiga, kärflikt sammansatta aggregater, omvexlande
med sandstensartad qvarzitskiffer; strykningen är för det me-
sta N 200—309 O och lutningen V-lig, hvilket utvisar, att
straterna blifvit af graniten uppresta. Ännu en verst vester
om Kemppaala synes den konkretionära skiffern med N 309
O-lig strykning och N 709 V-lig lutning; men derpå följer
en zon af öfvervägande qvarzitbildning, dels i form af en
qvarzitskiffer, hvit eller rödaktig, dels såsom qvarzitkonglo-
merat, och hvilken på grund häraf måste betraktas såsom
takonisk. Den fortfar öfver en sträcka af omkring 6 verst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:43:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/figeologi/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free